Psaltaren 63

1 En Psalm Davids, då han var i Juda öken. Gud, du äst min Gud, bittida vakar jag upp till dig. Min själ törstar efter dig, mitt kött längtar efter dig, uti ett torrt och törstigt land, der intet vatten är.

`The salm of Dauid, `whanne he was in the desert of Judee. God, my God, Y wake to thee ful eerli. Mi soule thirstide to thee; my fleisch thirstide to thee ful many foold.

2 Der ser jag efter dig i dinom helgedom, att jag måtte skåda dina magt och äro.

In a lond forsakun with out wei, and with out water, so Y apperide to thee in hooli; that Y schulde se thi vertu, and thi glorie.

3 Ty din godhet är bättre än lif. Mine läppar prisa dig.

For thi merci is betere than lyues; my lippis schulen herie thee.

4 Der ville jag gerna lofva dig i mina lifsdagar, och upplyfta mina händer, i ditt Namn.

So Y schal blesse thee in my lijf; and in thi name Y schal reise myn hondis.

5 Det vore mins hjertas fröjd och lust, då jag dig med gladom mun lofva skulle.

Mi soule be fillid as with inner fatnesse and vttermere fatnesse; and my mouth schal herie with lippis of ful out ioiyng.

6 När jag mig i säng lägger, så tänker jag uppå dig; när jag uppvaknar, så talar jag om dig.

So Y hadde mynde on thee on my bed, in morewtidis Y shal thenke of thee;

7 Ty du äst min hjelpare, och under dina vingars skugga vill jag fröjda mig.

for thou were myn helpere. And in the keueryng of thi wyngis Y schal make `ful out ioye, my soule cleuede after thee;

8 Min själ håller sig intill dig; din högra hand uppehåller mig.

thi riythond took me vp.

9 Men de stå efter mina själ, till att öfverfalla mig; de måste under jordena nederfara.

Forsothe thei souyten in veyn my lijf, thei schulen entre in to the lower thingis of erthe;

10 De måste falla i svärd, och räfvomen till lott blifva.

thei schulen be bitakun in to the hondis of swerd, thei schulen be maad the partis of foxis.

11 Men Konungen fröjdar sig i Gudi; den vid honom svär, han skall prisad varda; ty de lögnmunnar skola tillstoppade varda.

But the king schal be glad in God; and alle men schulen be preysid that sweren in hym, for the mouth of hem, that speken wickid thingis, is stoppid.