Psaltaren 62
1 En Psalm Davids, för Jeduthun, till att föresjunga. Min själ väntar allenast i stillhet efter Gud, den mig hjelper.
Al Vencedor: a Jedutún: Salmo de David. En Dios solamente se reposa mi alma; de él es mi salud.
2 Ty han är min tröst, min hjelp, mitt beskärm; att intet ondt skall omstörta mig, ehuru stort det ock är.
El solamente es mi fuerte, y mi salud; es mi refugio, no resbalaré mucho.
3 Huru länge gån I så alle enom efter; att I mågen dräpa honom, såsom en lutande vägg, och en remnad mur?
¿Hasta cuándo maquinaréis contra un varón? ¿Mataréis todos vosotros como pared desplomada, como cerca derribada?
4 De tänka allenast, huru de måga förtrycka honom; vinnlägga sig om lögn, gifva god ord; men i hjertana banna de. (Sela)
Solamente consultan de arrojarle de su grandeza; aman la mentira, con su boca bendicen, pero maldicen en sus entrañas. (Selah)
5 Men min själ väntar allenast efter Gud; ty han är mitt hopp.
Alma mía, en Dios solamente reposa; porque de él es mi esperanza.
6 Han är min tröst, min hjelp, och mitt beskärm, att jag icke faller.
El solamente es mi fuerte y mi salud; mi refugio, no resbalaré.
7 När Gudi är min salighet, min ära, mins starkhets klippa; mitt hopp är till Gud.
En Dios es mi salud y mi gloria; peña de mi fortaleza; mi refugio es en Dios.
8 Hoppens uppå honom alltid; I folk, utgjuter edor hjerta för honom. Gud är vårt hopp. (Sela)
Esperad en él en todo tiempo, oh pueblos; derramad delante de él vuestro corazón; Dios es nuestro amparo. (Selah)
9 Men menniskorna äro dock ju intet; de myndige fela ock. De väga mindre än intet, så månge som de äro.
Solamente, vanidad son los hijos de Adán, mentira los hijos del varón; pesándolos a todos juntos en la balanza, serán menos que la vanidad.
10 Förlåter eder icke uppå orätt och öfvervåld; håller eder icke till sådant, det intet värdt är. Faller eder rikedom till, så lägger icke hjertat deruppå.
No confiéis en la violencia, ni en la rapiña no os envanezcáis; si se aumentare la hacienda, no pongáis el corazón en ella.
11 Gud hafver ett ord talat; det hafver jag ofta hört, att Gud allena mägtig är.
Una vez habló Dios; dos veces he oído esto: Que de Dios es la fortaleza.
12 Och du, Herre, äst nådelig; och lönar hvarjom och enom såsom han förtjenar.
Y tuya Señor, es la misericordia; porque tú pagas a cada uno conforme a su obra.
