Psaltaren 61

1 En Psalm Davids, till att föresjunga på strängaspel. Hör, Gud, mitt rop, och akta uppå mina bön.

För sångmästaren, till strängaspel; av David. Hör, o Gud, mitt rop, akta på min bön.

2 Härnedre på jordene ropar jag till dig, när mitt hjerta i ångest är: För mig dock uppå en hög klippo.

Från jordens ända ropar jag till dig, ty mitt hjärta försmäktar; för mig upp på en klippa, som är mig alltför hög.

3 Ty du äst min tillflykt; ett starkt torn för mina fiendar.

Ty du är min tillflykt, ett starkt torn mot fienden.

4 Jag vill bo uti dine hyddo till evig tid, och min tröst hafva under dina vingar. (Sela)

Låt mig bo i din hydda evinnerligen; under dina vingars beskärm tager jag min tillflykt. (Sela)

5 Ty du, Gud, hörer mina löften; du lönar dem väl, som ditt Namn frukta.

Ty du, o Gud, hör mina löften, åt dem som frukta ditt namn giver du en arvedel.

6 Du gifver Konungenom långt lif, att hans år vara ifrå slägte till slägte;

Du förökar konungens dagar; hans år skola vara från släkte till släkte.

7 Att han må evigliga för Gudi sittandes blifva. Bevisa honom godhet och trohet, att de bevara honom;

Må han sitta på sin tron inför Gud evinnerligen; låt nåd och trofasthet bevara honom.

8 Så vill jag lofsjunga dino Namne evinnerliga, att jag må betala mina löften dageliga.

Då skall jag lovsjunga ditt namn till evig tid, i det jag får infria mina löften dag efter dag.