< Psaltaren 61 >
1 En Psalm Davids, till att föresjunga på strängaspel. Hör, Gud, mitt rop, och akta uppå mina bön.
Dura buʼaa faarfattootaatiif. Faarfannaa Daawit kan miʼa ribuutiin faarfatame. Yaa Waaqi, iyyata koo dhagaʼi; kadhannaa koos dhaggeeffadhu.
2 Härnedre på jordene ropar jag till dig, när mitt hjerta i ångest är: För mig dock uppå en hög klippo.
Yeroo garaan koo citetti, ani handaara lafaatii sin waammadha; ati gara kattaa na caalaa ol dheeratuutti na geessi.
3 Ty du äst min tillflykt; ett starkt torn för mina fiendar.
Ati iddoo ani itti kooluu galuudhaatii; fuula diina koo durattis gamoo jabaa dha.
4 Jag vill bo uti dine hyddo till evig tid, och min tröst hafva under dina vingar. (Sela)
Ani bara baraan dunkaana kee keessa jiraachuu, gaaddisa qoochoo keetii jalattis kooluu galuu nan hawwa.
5 Ty du, Gud, hörer mina löften; du lönar dem väl, som ditt Namn frukta.
Yaa Waaqi, ati wareega koo dhageesseertaatii; dhaala warri maqaa kee sodaatan argatanis naa kenniteerta.
6 Du gifver Konungenom långt lif, att hans år vara ifrå slägte till slägte;
Bara jireenya mootii, umurii isaa illee dhalootaa gara dhalootaatti dheeressi.
7 Att han må evigliga för Gudi sittandes blifva. Bevisa honom godhet och trohet, att de bevara honom;
Innis fuula Waaqaa duratti bara baraan haa moʼu; akka jaalalli keetii fi amanamummaan kee isa eeganis godhi.
8 Så vill jag lofsjunga dino Namne evinnerliga, att jag må betala mina löften dageliga.
Anis faarfannaa galataa maqaa keetiif nan faarfadha; guyyuma guyyaanis wareega koo nan guuttadha.