Psaltaren 60

1 Ett gyldene klenodium Davids, till att föresjunga, om ett gyldene rosenspann, till att lära; Då han stridt hade med de Syrer i Mesopotamien, och med de Syrer af Zoba; då Joab omvände, och slog de Edomeer i saltdalenom, tolftusend. Gud, du som oss bortdrifvit och förstrött hafver, och vast vred, trösta oss igen.

Anumzamoka, Kagra ko tatrenka tazeri haviza hu'nane. Kagra krimpa aherantenka e'nananki, menina ete tazeri knare huo!

2 Du, som jordena hafver berört och remna låtit, hela hennes refvor, den så förfallen är.

Kagra mopa eri tore hankeno, kekora reno vuno eno hu'neanki, ana kekokana renagro. Na'ankure mopamo'a zahufa kazara nehie.

3 Ty du hafver bevist dino folke ett hårdt ting; du hafver gifvit oss en dryck vin, att vi omkullfalla måste.

Kagra vaheka'amofona rama'a knaza zaminka zamazeri amuho nehunka, hankave waini taminketa neteta neginagia hu'none.

4 Men du hafver dock gifvit ett tecken dem som dig frukta; hvilket de uppreste, att de skulle säkre vara. (Sela)

Hianagi Kagri'ma koro'ma hugante'za, mono'ma hunegantaza vahera kevemo'ma zamavate'ma zamazeri zankura, mago avameza zami'nane.

5 På det dine vänner skola förlöste varda; så hjelp nu med dine högra hand, och hör oss.

Kagrama kavesima nezmantana vahera zamagu'vazio. Tamaga kazanu taguranevazinka, nunamuntia antahiraminka kenona huranto.

6 Gud talar i sinom helgedom, dess gläder jag mig; och vill dela Sichem, och afmäta Succoths dal.

Ruotge hu'nea konarari'afi mani'neno, ama huvempa kea hu'ne. Nagra muse hu'na Sekemu kumara eri fako nehu'na, Sukoti agupomofo zaza'ane upa'anena mesarimi hu'na kegahue.

7 Gilead är min, min är Manasse; Ephraim är mins hufvuds magt; Juda är min Förste.

Giliati'ene Manase'enena nagri suza mani'na'e. Hanki Efraemi'a Nagri fetori manigeno, Juda'a kini azompani'a mani'ne.

8 Moab är mitt tvättekar; mina skor sträcker jag utöfver Edom; Philistea fägnar mig.

Hianagi Moapu mopa tima nefroa zuompani'a me'nigeno, Edomu mopare nagia anona zafitregahue. Filistia vahera hara huzamagatere'na musena hugahue.

9 Ho vill föra mig uti en fast stad? Ho leder mig intill Edom?

Hagi iza navareno hankavenentake vihuma me'nea rankumapina vugahie? Iza navareno Edomu moparera vugahie?

10 Skall icke du göra det, Gud, som oss bortdrifver; och icke utdrager, Gud, med vår här?

Anumzamoka Kagra tatrenka kamefira huneramino? Kagra ru'enena tagri sondia vahetaminena hatera ovugosano?

11 Skaffa oss bistånd i nödene; ty menniskors hjelp är fåfäng.

Taza hunka ha' vahetia hara huzmanto, na'ankure vahetfamo'za taza hugara osu'naze.

12 Med Gudi vilje vi mägtig ting göra; han skall underträda våra fiendar.

Anumzamofo hanavereti ha' vahetia hara huzmagateregahune. Agra ha' vahetia zamahetreteno, zamagofetu agia reno zamare hapatigahie.