Psaltaren 60
1 Ett gyldene klenodium Davids, till att föresjunga, om ett gyldene rosenspann, till att lära; Då han stridt hade med de Syrer i Mesopotamien, och med de Syrer af Zoba; då Joab omvände, och slog de Edomeer i saltdalenom, tolftusend. Gud, du som oss bortdrifvit och förstrött hafver, och vast vred, trösta oss igen.
For the chief musician; set to Shushan Eduth. A michtam of David, for teaching. When he fought with Aram Naharaim and with Aram Zobah, and Joab returned and killed twelve thousand Edomites in the Valley of Salt. God, you have cast us off; you have broken through our defenses; you have been angry; restore us again.
2 Du, som jordena hafver berört och remna låtit, hela hennes refvor, den så förfallen är.
You have made the land tremble; you have torn it apart; heal its fissures, for it is shaking.
3 Ty du hafver bevist dino folke ett hårdt ting; du hafver gifvit oss en dryck vin, att vi omkullfalla måste.
You have made your people see difficult things; you have made us drink the wine of staggering.
4 Men du hafver dock gifvit ett tecken dem som dig frukta; hvilket de uppreste, att de skulle säkre vara. (Sela)
For those who honor you, you have set up a banner to be displayed against those who carry the bow. (Selah)
5 På det dine vänner skola förlöste varda; så hjelp nu med dine högra hand, och hör oss.
So that those you love may be rescued, rescue us with your right hand and answer me.
6 Gud talar i sinom helgedom, dess gläder jag mig; och vill dela Sichem, och afmäta Succoths dal.
God has spoken in his holiness, “I will rejoice; I will divide Shechem and apportion out the Valley of Succoth.
7 Gilead är min, min är Manasse; Ephraim är mins hufvuds magt; Juda är min Förste.
Gilead is mine, and Manasseh is mine; Ephraim also is my helmet; Judah is my scepter.
8 Moab är mitt tvättekar; mina skor sträcker jag utöfver Edom; Philistea fägnar mig.
Moab is my washbasin; over Edom I will throw my shoe; I will shout in triumph because of Philistia.”
9 Ho vill föra mig uti en fast stad? Ho leder mig intill Edom?
Who will bring me into the strong city? Who will lead me to Edom?
10 Skall icke du göra det, Gud, som oss bortdrifver; och icke utdrager, Gud, med vår här?
But you, God, have you not rejected us? You do not go into battle with our army.
11 Skaffa oss bistånd i nödene; ty menniskors hjelp är fåfäng.
Give us help against the enemy, for man's help is futile.
12 Med Gudi vilje vi mägtig ting göra; han skall underträda våra fiendar.
We will triumph with God's help; he will trample down our enemies.
