Psaltaren 60

1 Ett gyldene klenodium Davids, till att föresjunga, om ett gyldene rosenspann, till att lära; Då han stridt hade med de Syrer i Mesopotamien, och med de Syrer af Zoba; då Joab omvände, och slog de Edomeer i saltdalenom, tolftusend. Gud, du som oss bortdrifvit och förstrött hafver, och vast vred, trösta oss igen.

(Til sangmesteren. Al-sjusjan-edut. En miktam af David til til indøvelse, dengang han kæmpede med Aram-Naharajim og Aram-Zoba, og Joab vendte tilbage og slog edomitterne i Saltdalen, 12000 mand.) Gud, du har stødt os fra dig, nedbrudt os, du vredes - vend dig til os igen;

2 Du, som jordena hafver berört och remna låtit, hela hennes refvor, den så förfallen är.

du lod Landet skælve, slå Revner, læg nu dets Brist, thi det vakler!

3 Ty du hafver bevist dino folke ett hårdt ting; du hafver gifvit oss en dryck vin, att vi omkullfalla måste.

Du lod dit Folk friste ondt, iskænked os døvende Vin.

4 Men du hafver dock gifvit ett tecken dem som dig frukta; hvilket de uppreste, att de skulle säkre vara. (Sela)

Dem, der frygter dig, gav du et Banner, hvorhen de kan fly for Buen. (Sela)

5 På det dine vänner skola förlöste varda; så hjelp nu med dine högra hand, och hör oss.

Til Frelse for dine elskede hjælp med din højre, bønhør os!

6 Gud talar i sinom helgedom, dess gläder jag mig; och vill dela Sichem, och afmäta Succoths dal.

Gud talede i sin Helligdom: "Jeg vil udskifte Sikem med jubel, udmåle Sukkots Dal;

7 Gilead är min, min är Manasse; Ephraim är mins hufvuds magt; Juda är min Förste.

mit er Gilead, mit er Manasse, Efraim er mit Hoveds Værn, Juda min Herskerstav,

8 Moab är mitt tvättekar; mina skor sträcker jag utöfver Edom; Philistea fägnar mig.

Moab min Vaskeskål, på Edom kaster jeg min Sko, over Filisterland jubler jeg."

9 Ho vill föra mig uti en fast stad? Ho leder mig intill Edom?

Hvo bringer mig hen til den faste Stad, hvo leder mig hen til Edom?

10 Skall icke du göra det, Gud, som oss bortdrifver; och icke utdrager, Gud, med vår här?

Har du ikke, Gud, stødt os fra dig? Du ledsager ej vore Hære.

11 Skaffa oss bistånd i nödene; ty menniskors hjelp är fåfäng.

Giv os dog Hjælp mod Fjenden! Blændværk er Menneskers Støtte.

12 Med Gudi vilje vi mägtig ting göra; han skall underträda våra fiendar.

Med Gud skal vi øve vældige Ting, vore Fjender træder han ned!