Psaltaren 60

1 Ett gyldene klenodium Davids, till att föresjunga, om ett gyldene rosenspann, till att lära; Då han stridt hade med de Syrer i Mesopotamien, och med de Syrer af Zoba; då Joab omvände, och slog de Edomeer i saltdalenom, tolftusend. Gud, du som oss bortdrifvit och förstrött hafver, och vast vred, trösta oss igen.

Aramnaharaim neh Aramzobah te a hnueih phoeiah Joab ha bal tih kolrhawk ah Edom thawng hlai nit a ngawn vaengkah a tukkil te aka mawt ham David kah Olphong Tuilipai laa Pathen aw, kaimih he nan hlahpham tih, na thintoek ah kaimih nan phaek. Kaimih he koep m'mael puei lah.

2 Du, som jordena hafver berört och remna låtit, hela hennes refvor, den så förfallen är.

Diklai na hinghuen tih phak na boe. A tuen vaengkah a hma te hoeih sak lah.

3 Ty du hafver bevist dino folke ett hårdt ting; du hafver gifvit oss en dryck vin, att vi omkullfalla måste.

Na pilnam te mangkhak la na hmuh tih ngaengainah misurtui te kaimih nan tul.

4 Men du hafver dock gifvit ett tecken dem som dig frukta; hvilket de uppreste, att de skulle säkre vara. (Sela)

Nang aka rhih ham tah, tiktam hmai la rhaelrham saeh tila rholik na thoh pah. (Selah)

5 På det dine vänner skola förlöste varda; så hjelp nu med dine högra hand, och hör oss.

Na lungnah rhoek te na bantang neh khang lamtah pumcum uh van saeh. Te dongah kaimih he n'doo lamtah kamah khaw n'doo mai.

6 Gud talar i sinom helgedom, dess gläder jag mig; och vill dela Sichem, och afmäta Succoths dal.

Pathen loh a hmuencim lamkah, “Ka sundaep vetih, Shekhem te ka boe phoeiah Sukkoth kol te ka suem ni.

7 Gilead är min, min är Manasse; Ephraim är mins hufvuds magt; Juda är min Förste.

Gilead he kai kah tih, Manasseh khaw kamah kah. Ephraim khaw ka lu kah lunghim tih, Judah khaw ka taem.

8 Moab är mitt tvättekar; mina skor sträcker jag utöfver Edom; Philistea fägnar mig.

Moab tah kai kah tuihluknah am ni. Edom soah ka khokhom ka voeih tih Philistia te ka yuhui thil,” a ti.

9 Ho vill föra mig uti en fast stad? Ho leder mig intill Edom?

Vongup khopuei la ulong kai n'khuen eh? Edom la ulong kai m'mawt eh?

10 Skall icke du göra det, Gud, som oss bortdrifver; och icke utdrager, Gud, med vår här?

Pathen nang loh kaimih nan hlahpham pawt tih Pathen namah te kaimih kah caempuei rhoek taengla na pawk moenih a?

11 Skaffa oss bistånd i nödene; ty menniskors hjelp är fåfäng.

Hlang kah loeihnah a poeyoek la a om dongah rhal taengah khaw kai he bomnah m'pae lah.

12 Med Gudi vilje vi mägtig ting göra; han skall underträda våra fiendar.

Pathen neh caem ka tloek rhoi vetih ka rhal ka suntlae ni.