Psaltaren 6

1 En Psalm Davids, till att föresjunga på åtta stränger. Ack! Herre, straffa mig icke i dina vrede, och näps mig icke i dine grymhet.

Nǝƣmiqilǝrning bexiƣa tapxurulup, tarliⱪ sazlar ⱨǝm sǝkkiz tarliⱪ arfa bilǝn oⱪulsun dǝp, Dawut yazƣan küy: — Pǝrwǝrdigar, ƣǝziping tutⱪanda meni ǝyiblimǝ; Ⱪǝⱨring kǝlgǝndǝ meni ǝdǝplimǝ.

2 Herre, var mig nådelig, ty jag är svag; hela mig, Herre, ty mine ben äro förskräckte;

Manga xapaǝt ⱪilƣin, i Pǝrwǝrdigar, qünki mǝn zǝiplixip kǝttim; I Pǝrwǝrdigar, meni saⱪaytⱪin, qünki mening ustihanlirim wǝⱨimigǝ qüxti.

3 Och min själ är svårliga förskräckt; ack! Herre, huru länge?

Mening jenim dǝⱨxǝtlik dǝkkǝ-dükkigǝ qüxti; I Pǝrwǝrdigar, ⱪaqanƣiqǝ xundaⱪ bolidu?

4 Vänd dig, Herre, och undsätt mina själ; hjelp mig för dina mildhets skull.

Yenimƣa ⱪayt, i Pǝrwǝrdigar, jenimni azad ⱪilƣaysǝn, Ɵzgǝrmǝs muⱨǝbbiting üqün meni ⱪutⱪuzƣin.

5 Ty i döden tänker man intet på dig; ho vill tacka dig i helvete? (Sheol h7585)

Qünki ɵlümdǝ bolsa Sanga seƣinixlar yoⱪ; Tǝⱨtisarada kim Sanga tǝxǝkkürlǝrni eytsun? (Sheol h7585)

6 Jag är så trött af suckande; jag gör mina säng flytande i hela nattene, och väter mitt lägre med mina tårar.

Mening uⱨ tartixlirimdin maƣdurum ⱪalmidi; Tün boyi orun-kɵrpǝmni kɵlqǝk ⱪilimǝn; Yaxlirim bilǝn kariwitimni qɵktürimǝn.

7 Mitt ansigte är förfallet af sorg, och är gammalt vordet; ty jag varder trängd på alla sidor.

Dǝrdlǝrdin kɵzüm hirǝlixip kǝtti; Barliⱪ küxǝndilirim tüpǝylidin kɵzüm kardin qiⱪiwatidu.

8 Viker ifrå mig, alle ogerningsmän; ty Herren hörer min gråt.

I ⱪǝbiⱨlik ⱪilƣuqilar, ⱨǝmminglar mǝndin neri bolunglar; Qünki Pǝrwǝrdigar yiƣa awazimni anglidi.

9 Herren hörer mina bön; mina bön anammar Herren.

Pǝrwǝrdigar tilawitimni anglidi; Pǝrwǝrdigar duayimni ijabǝt ⱪilidu;

10 Alle mine fiender komme på skam, och förskräckes svårliga; vände sig tillbaka, och komme på skam hasteliga.

Düxmǝnlirimning ⱨǝmmisi yǝrgǝ ⱪarap ⱪalidu, ular zor parakǝndiqilikkǝ duqar bolidu; Tuyuⱪsiz kǝynigǝ yenip hijalǝttǝ ⱪalidu.