Psaltaren 59
1 Ett gyldene klenodium Davids, till att föresjunga, att han icke borto blef, då Saul sände bort, och lät bevara hans hus, på det att han måtte dräpa honom. Fräls mig, min Gud, ifrå mina fiendar, och beskydda mig för dem som sig emot mig sätta.
Til sangmesteren; "Forderv ikke"; av David; en gyllen sang, da Saul sendte folk som tok vare på huset for å drepe ham. Fri mig fra mine fiender, min Gud, vern mig mot dem som reiser sig imot mig,
2 Fräls mig ifrå de ogerningsmän, och hjelp mig ifrå de blodgiriga.
fri mig fra dem som gjør urett, og frels mig fra blodgjerrige menn!
3 Ty si, Herre, de vakta efter mina själ; de starke församla sig emot mig, utan min skuld och missgerning.
For se, de lurer på mitt liv; sterke menn slår sig sammen imot mig, uten misgjerning og uten synd hos mig, Herre!
4 De löpa, utan min skuld, och bereda sig. Vaka upp, och möt mig, och se dertill.
Uten brøde hos mig stormer de frem og stiller sig op; våkn op for å møte mig, og se til!
5 Du, Herre Gud Zebaoth, Israels Gud, vaka upp, och hemsök alla Hedningar. Var ingom nådelig af dem, som sådane förstockade ogerningsmän äro. (Sela)
Ja du, Herre, hærskarenes Gud, Israels Gud, våkn op for å hjemsøke alle hedninger, vær ikke nådig imot nogen av de troløse nidinger! (Sela)
6 Om aftonen låt dem ock tjuta igen, såsom hundar, och löpa omkring i stadenom.
De kommer igjen om aftenen, tuter som hunder og løper rundt omkring i byen.
7 Si, de tala med hvarannan; svärd äro i deras läppar. Ho skulle det höra?
Se, det går en strøm av ord ut av deres munn; der er sverd på deres leber; for hvem hører det?
8 Men, Herre, du skall le åt dem, och bespotta alla Hedningar.
Men du, Herre, le, av dem, du spotter alle hedninger.
9 För deras magt håller jag mig intill dig; ty Gud är mitt beskärm.
Mot hans makt vil jeg bie på dig; for Gud er min borg.
10 Gud bevisar mig rikeliga sina godhet; Gud låter mig lust se på mina fiendar.
Min Gud vil komme mig i møte med sin miskunnhet, Gud vil la mig se med lyst på mine fiender.
11 Dräp dem icke, att mitt folk icke förgäter det; men förströ dem med dine magt, Herre, vår sköld, och nedslå dem.
Slå dem ikke ihjel, forat mitt folk ikke skal glemme det! La dem drive ustadig omkring ved din makt og styrt dem ned, du, vårt skjold, Herre!
12 Deras lära är allsamman synd, och blifva fast i sine högfärd; och predika intet annat än bannor och motsägelse.
Hvert ord på deres leber er en synd i deres munn; la dem så fanges i sitt overmot og for den forbannelses og løgns skyld som de fører i sin munn!
13 Förgör dem utan alla nåd; förgör dem, så att de intet mer äro, och besinna måga, att Gud är rådandes i Jacob, öfver alla verldena. (Sela)
Gjør ende på dem i vrede, gjør ende på dem, så de ikke mere er til, og la dem vite at Gud er den som hersker i Jakob inntil jordens ender! (Sela)
14 Om aftonen låt dem ock tjuta igen, såsom hundar, och löpa omkring i stadenom.
Og de kommer igjen om aftenen, tuter som hunder og løper rundt omkring i byen.
15 Låt dem löpa hit och dit efter mat, och tjuta om de icke mätte varda.
De farer omkring efter mat; om de ikke blir mette, blir de således natten over.
16 Men jag vill sjunga om dina magt, och lofva om morgonen dina godhet; ty du äst mitt beskärm och tillflykt i mine nöd.
Men jeg vil synge om din styrke, og jeg vil juble om morgenen over din miskunnhet; for du er min borg og min tilflukt den dag jeg er i nød.
17 Jag vill lofsjunga dig, min tröst; ty du, Gud, äst mitt beskärm, och min gunstige Gud.
Min styrke! For dig vil jeg synge; for Gud er min borg, min miskunnhets Gud.
