Psaltaren 59
1 Ett gyldene klenodium Davids, till att föresjunga, att han icke borto blef, då Saul sände bort, och lät bevara hans hus, på det att han måtte dräpa honom. Fräls mig, min Gud, ifrå mina fiendar, och beskydda mig för dem som sig emot mig sätta.
Au maître de chant. Ne détruis pas! Hymne de David. Lorsque Saül envoya garder sa maison pour le mettre à mort. Délivre-moi de mes ennemis, ô mon Dieu, protège-moi contre mes adversaires.
2 Fräls mig ifrå de ogerningsmän, och hjelp mig ifrå de blodgiriga.
Délivre-moi de ceux qui commettent l'iniquité, et sauve-moi des hommes de sang.
3 Ty si, Herre, de vakta efter mina själ; de starke församla sig emot mig, utan min skuld och missgerning.
Car voici qu'ils sont aux aguets pour m'ôter la vie; des hommes violents complotent contre moi; sans que je sois coupable, sans que j'aie péché, Yahweh
4 De löpa, utan min skuld, och bereda sig. Vaka upp, och möt mig, och se dertill.
malgré mon innocence ils accourent et s'embusquent. Éveille-toi, viens au-devant de moi et regarde.
5 Du, Herre Gud Zebaoth, Israels Gud, vaka upp, och hemsök alla Hedningar. Var ingom nådelig af dem, som sådane förstockade ogerningsmän äro. (Sela)
Toi, Yahweh, Dieu des armées, Dieu d'Israël, lève-toi pour châtier toutes les nations, sois sans pitié pour ces traîtres et ces malfaiteurs! — Séla.
6 Om aftonen låt dem ock tjuta igen, såsom hundar, och löpa omkring i stadenom.
Ils reviennent le soir, ils grondent comme le chien, ils font le tour de la ville.
7 Si, de tala med hvarannan; svärd äro i deras läppar. Ho skulle det höra?
Voici que leur bouche vomit l'injure, il y a des glaives sur leurs lèvres: " Qui est-ce qui entend? " disent-ils.
8 Men, Herre, du skall le åt dem, och bespotta alla Hedningar.
Et toi, Yahweh, tu te ris d'eux, tu te moques de toutes les nations!
9 För deras magt håller jag mig intill dig; ty Gud är mitt beskärm.
Ma force, c'est vers toi que je regarderai, car Dieu est ma forteresse.
10 Gud bevisar mig rikeliga sina godhet; Gud låter mig lust se på mina fiendar.
Le Dieu qui m'est propice viendra au-devant de moi; Dieu me fera contempler mes ennemis.
11 Dräp dem icke, att mitt folk icke förgäter det; men förströ dem med dine magt, Herre, vår sköld, och nedslå dem.
Ne les tue pas, de peur que mon peuple n'oublie; fais-les errer par ta puissance et renverse-les, ô Seigneur, notre bouclier.
12 Deras lära är allsamman synd, och blifva fast i sine högfärd; och predika intet annat än bannor och motsägelse.
Leur bouche pèche à chaque parole de leurs lèvres; qu'ils soient pris dans leur propre orgueil, à cause des malédictions et des mensonges qu'ils profèrent!
13 Förgör dem utan alla nåd; förgör dem, så att de intet mer äro, och besinna måga, att Gud är rådandes i Jacob, öfver alla verldena. (Sela)
Détruis-les dans ta fureur, détruis-les, et qu'ils ne soient plus; qu'ils sachent que Dieu règne sur Jacob, jusqu'aux extrémités de la terre! — Séla.
14 Om aftonen låt dem ock tjuta igen, såsom hundar, och löpa omkring i stadenom.
Ils reviennent le soir; ils grondent comme le chien, ils font le tour de la ville.
15 Låt dem löpa hit och dit efter mat, och tjuta om de icke mätte varda.
Ils errent çà et là, cherchant leur proie, et ils grognent s'ils ne sont pas rassasiés.
16 Men jag vill sjunga om dina magt, och lofva om morgonen dina godhet; ty du äst mitt beskärm och tillflykt i mine nöd.
Et moi, je chanterai ta force, et le matin je célébrerai ta bonté; car tu es ma forteresse, un refuge au jour de mon angoisse.
17 Jag vill lofsjunga dig, min tröst; ty du, Gud, äst mitt beskärm, och min gunstige Gud.
O ma force, je chanterai en ton honneur, car Dieu est ma forteresse, le Dieu qui m'est propice.
