Psaltaren 59
1 Ett gyldene klenodium Davids, till att föresjunga, att han icke borto blef, då Saul sände bort, och lät bevara hans hus, på det att han måtte dräpa honom. Fräls mig, min Gud, ifrå mina fiendar, och beskydda mig för dem som sig emot mig sätta.
To the chief Musician, Altaschith, Michtam of David; when Saul sent, and they watched the house to kill him. Deliver me from my enemies, O my God: defend me from them that rise up against me.
2 Fräls mig ifrå de ogerningsmän, och hjelp mig ifrå de blodgiriga.
Deliver me from the workers of iniquity, and save me from bloody men.
3 Ty si, Herre, de vakta efter mina själ; de starke församla sig emot mig, utan min skuld och missgerning.
For, lo, they lie in wait for my soul: the mighty are gathered against me; not for my transgression, nor for my sin, O LORD.
4 De löpa, utan min skuld, och bereda sig. Vaka upp, och möt mig, och se dertill.
They run and prepare themselves without my fault: awake to help me, and behold.
5 Du, Herre Gud Zebaoth, Israels Gud, vaka upp, och hemsök alla Hedningar. Var ingom nådelig af dem, som sådane förstockade ogerningsmän äro. (Sela)
Thou therefore, O LORD God of hosts, the God of Israel, awake to visit all the heathen: be not merciful to any wicked transgressors. (Selah)
6 Om aftonen låt dem ock tjuta igen, såsom hundar, och löpa omkring i stadenom.
They return at evening: they make a noise like a dog, and go about the city.
7 Si, de tala med hvarannan; svärd äro i deras läppar. Ho skulle det höra?
Behold, they belch out with their mouth: swords are in their lips: for who, say they, doth hear?
8 Men, Herre, du skall le åt dem, och bespotta alla Hedningar.
But thou, O LORD, shalt laugh at them; thou shalt have all the heathen in derision.
9 För deras magt håller jag mig intill dig; ty Gud är mitt beskärm.
Because of his strength will I wait upon thee: for God is my defence.
10 Gud bevisar mig rikeliga sina godhet; Gud låter mig lust se på mina fiendar.
The God of my mercy shall help me: God shall let me see my desire upon my enemies.
11 Dräp dem icke, att mitt folk icke förgäter det; men förströ dem med dine magt, Herre, vår sköld, och nedslå dem.
Slay them not, lest my people forget: scatter them by thy power; and bring them down, O Lord our shield.
12 Deras lära är allsamman synd, och blifva fast i sine högfärd; och predika intet annat än bannor och motsägelse.
For the sin of their mouth and the words of their lips let them even be taken in their pride: and for cursing and lying which they speak.
13 Förgör dem utan alla nåd; förgör dem, så att de intet mer äro, och besinna måga, att Gud är rådandes i Jacob, öfver alla verldena. (Sela)
Consume them in wrath, consume them, that they may not be: and let them know that God ruleth in Jacob to the ends of the earth. (Selah)
14 Om aftonen låt dem ock tjuta igen, såsom hundar, och löpa omkring i stadenom.
And at evening let them return; and let them make a noise like a dog, and go about the city.
15 Låt dem löpa hit och dit efter mat, och tjuta om de icke mätte varda.
Let them wander up and down for food, and murmur if they are not satisfied.
16 Men jag vill sjunga om dina magt, och lofva om morgonen dina godhet; ty du äst mitt beskärm och tillflykt i mine nöd.
But I will sing of thy power; yea, I will sing aloud of thy mercy in the morning: for thou hast been my defence and refuge in the day of my trouble.
17 Jag vill lofsjunga dig, min tröst; ty du, Gud, äst mitt beskärm, och min gunstige Gud.
To thee, O my strength, will I sing: for God is my defence, and the God of my mercy.
