Psaltaren 59
1 Ett gyldene klenodium Davids, till att föresjunga, att han icke borto blef, då Saul sände bort, och lät bevara hans hus, på det att han måtte dräpa honom. Fräls mig, min Gud, ifrå mina fiendar, och beskydda mig för dem som sig emot mig sätta.
For the leader. Al tashheth. Of David. A michtam, when Saul sent men to watch his house in order to kill him. Save me, O God, from my enemies; secure me from my assailants.
2 Fräls mig ifrå de ogerningsmän, och hjelp mig ifrå de blodgiriga.
Save me from those who do wrong, save me from the bloodthirsty.
3 Ty si, Herre, de vakta efter mina själ; de starke församla sig emot mig, utan min skuld och missgerning.
For see! They lay ambush for me, strong men are banded against me not for sin or transgression of mine, for no guilt of mine, O Lord,
4 De löpa, utan min skuld, och bereda sig. Vaka upp, och möt mig, och se dertill.
they run and make ready. Awake! Come forth to meet me, and see!
5 Du, Herre Gud Zebaoth, Israels Gud, vaka upp, och hemsök alla Hedningar. Var ingom nådelig af dem, som sådane förstockade ogerningsmän äro. (Sela)
You, O Lord of hosts, God of Israel, awake! And punish the proud, every one; spare none of the traitors vile. (Selah)
6 Om aftonen låt dem ock tjuta igen, såsom hundar, och löpa omkring i stadenom.
At evening they come, and, howling like dogs, make their round in the city.
7 Si, de tala med hvarannan; svärd äro i deras läppar. Ho skulle det höra?
Look at their venomous mouths, tongues like swords, they think no one hears them.
8 Men, Herre, du skall le åt dem, och bespotta alla Hedningar.
But you, Lord, laugh at them, you mock all the insolent.
9 För deras magt håller jag mig intill dig; ty Gud är mitt beskärm.
My strength, I will sing to you, for God is my sure retreat.
10 Gud bevisar mig rikeliga sina godhet; Gud låter mig lust se på mina fiendar.
My God with his love will meet me, and feast my eyes on my foes.
11 Dräp dem icke, att mitt folk icke förgäter det; men förströ dem med dine magt, Herre, vår sköld, och nedslå dem.
Slay them not, lest my people forget, let your hosts keep them roaming and wandering.
12 Deras lära är allsamman synd, och blifva fast i sine högfärd; och predika intet annat än bannor och motsägelse.
In their sinful speech snare them, O Lord; and may they be trapped in their pride, for the curses and lies that they utter.
13 Förgör dem utan alla nåd; förgör dem, så att de intet mer äro, och besinna måga, att Gud är rådandes i Jacob, öfver alla verldena. (Sela)
In your wrath make a clean end of them, that people, to the ends of the earth, may know that God rules in Jacob. (Selah)
14 Om aftonen låt dem ock tjuta igen, såsom hundar, och löpa omkring i stadenom.
At evening they come, and, howling like dogs, make their round in the city.
15 Låt dem löpa hit och dit efter mat, och tjuta om de icke mätte varda.
They roam about for a feast, and snarl, if they get not their fill.
16 Men jag vill sjunga om dina magt, och lofva om morgonen dina godhet; ty du äst mitt beskärm och tillflykt i mine nöd.
But I will sing of your might; I will ring out your love in the morning. For to me you have been a sure refuge, a retreat in the day of my trouble.
17 Jag vill lofsjunga dig, min tröst; ty du, Gud, äst mitt beskärm, och min gunstige Gud.
My strength, I will sing praise to you, for God is my sure retreat, my faithful God.
