Psaltaren 59
1 Ett gyldene klenodium Davids, till att föresjunga, att han icke borto blef, då Saul sände bort, och lät bevara hans hus, på det att han måtte dräpa honom. Fräls mig, min Gud, ifrå mina fiendar, och beskydda mig för dem som sig emot mig sätta.
[For the Chief Musician. To the tune of "Do Not Destroy." A poem by David, when Saul sent, and they watched the house to kill him.] Deliver me from my enemies, my God. Set me on high from those who rise up against me.
2 Fräls mig ifrå de ogerningsmän, och hjelp mig ifrå de blodgiriga.
Deliver me from evildoers. Save me from the bloodthirsty men.
3 Ty si, Herre, de vakta efter mina själ; de starke församla sig emot mig, utan min skuld och missgerning.
For, look, they lie in wait for my soul. The mighty gather themselves together against me, not for my disobedience, nor for my sin, LORD.
4 De löpa, utan min skuld, och bereda sig. Vaka upp, och möt mig, och se dertill.
I have done no wrong, yet they are ready to attack me. Rise up, look, and help me.
5 Du, Herre Gud Zebaoth, Israels Gud, vaka upp, och hemsök alla Hedningar. Var ingom nådelig af dem, som sådane förstockade ogerningsmän äro. (Sela)
You, LORD God of hosts, the God of Israel, rouse yourself to punish the nations. Show no mercy to the wicked traitors. (Selah)
6 Om aftonen låt dem ock tjuta igen, såsom hundar, och löpa omkring i stadenom.
They return at evening, howling like dogs, and prowl around the city.
7 Si, de tala med hvarannan; svärd äro i deras läppar. Ho skulle det höra?
Look, they spew with their mouth. Swords are in their lips, "For," they say, "who hears us?"
8 Men, Herre, du skall le åt dem, och bespotta alla Hedningar.
But you, LORD, laugh at them. You scoff at all the nations.
9 För deras magt håller jag mig intill dig; ty Gud är mitt beskärm.
Oh, my Strength, I watch for you, for God is my high tower.
10 Gud bevisar mig rikeliga sina godhet; Gud låter mig lust se på mina fiendar.
My God of mercy will come to meet me. God will let me look at my enemies in triumph.
11 Dräp dem icke, att mitt folk icke förgäter det; men förströ dem med dine magt, Herre, vår sköld, och nedslå dem.
Do not kill them, or my people may forget. Scatter them by your power, and bring them down, LORD our shield.
12 Deras lära är allsamman synd, och blifva fast i sine högfärd; och predika intet annat än bannor och motsägelse.
For the sin of their mouth, and the words of their lips, let them be caught in their pride, for the curses and lies which they utter.
13 Förgör dem utan alla nåd; förgör dem, så att de intet mer äro, och besinna måga, att Gud är rådandes i Jacob, öfver alla verldena. (Sela)
Consume them in wrath. Consume them, and they will be no more. Let them know that God rules in Jacob, to the farthest parts of the earth. (Selah)
14 Om aftonen låt dem ock tjuta igen, såsom hundar, och löpa omkring i stadenom.
At evening let them return. Let them howl like a dog, and go around the city.
15 Låt dem löpa hit och dit efter mat, och tjuta om de icke mätte varda.
They shall wander up and down for food, and wait all night if they aren't satisfied.
16 Men jag vill sjunga om dina magt, och lofva om morgonen dina godhet; ty du äst mitt beskärm och tillflykt i mine nöd.
But I will sing of your strength. Yes, I will sing aloud of your loving kindness in the morning. For you have been my high tower, a refuge in the day of my distress.
17 Jag vill lofsjunga dig, min tröst; ty du, Gud, äst mitt beskärm, och min gunstige Gud.
To you, my strength, I will sing praises. For God is my high tower, the God of my mercy.
