< Psaltaren 59 >

1 Ett gyldene klenodium Davids, till att föresjunga, att han icke borto blef, då Saul sände bort, och lät bevara hans hus, på det att han måtte dräpa honom. Fräls mig, min Gud, ifrå mina fiendar, och beskydda mig för dem som sig emot mig sätta.
Unto the end, destroy not, for David for an inscription of It title, when Saul sent and watched his house to kill him. Deliver me from my enemies, O my God; and defend me from them that rise up against me.
2 Fräls mig ifrå de ogerningsmän, och hjelp mig ifrå de blodgiriga.
Deliver me from them that work iniquity, and save me from bloody men.
3 Ty si, Herre, de vakta efter mina själ; de starke församla sig emot mig, utan min skuld och missgerning.
For behold they have caught my soul: the mighty have rushed in upon me:
4 De löpa, utan min skuld, och bereda sig. Vaka upp, och möt mig, och se dertill.
Neither is it my iniquity, nor my sin, O Lord: without iniquity have I run, and directed my steps.
5 Du, Herre Gud Zebaoth, Israels Gud, vaka upp, och hemsök alla Hedningar. Var ingom nådelig af dem, som sådane förstockade ogerningsmän äro. (Sela)
Rise up thou to meet me, and behold: even thou, O Lord, the God of hosts, the God of Israel. Attend to visit all the nations: have no mercy on all them that work iniquity.
6 Om aftonen låt dem ock tjuta igen, såsom hundar, och löpa omkring i stadenom.
They shall return at evening, and shall suffer hunger like dogs: and shall go round about the city.
7 Si, de tala med hvarannan; svärd äro i deras läppar. Ho skulle det höra?
Behold they shall speak with their mouth, and a sword is in their lips: for who, say they, hath heard us?
8 Men, Herre, du skall le åt dem, och bespotta alla Hedningar.
But thou, O Lord, shalt laugh at them: thou shalt bring all the nations to nothing.
9 För deras magt håller jag mig intill dig; ty Gud är mitt beskärm.
I will keep my strength to thee: for thou art my protector:
10 Gud bevisar mig rikeliga sina godhet; Gud låter mig lust se på mina fiendar.
My God, his mercy shall prevent me.
11 Dräp dem icke, att mitt folk icke förgäter det; men förströ dem med dine magt, Herre, vår sköld, och nedslå dem.
God shall let me see over my enemies: slay them not, lest at any time my people forget. Scatter them by thy power; and bring them down, O Lord, my protector:
12 Deras lära är allsamman synd, och blifva fast i sine högfärd; och predika intet annat än bannor och motsägelse.
For the sin of their mouth, and the word of their lips: and let them be taken in their pride. And for their cursing and lying they shall be talked of,
13 Förgör dem utan alla nåd; förgör dem, så att de intet mer äro, och besinna måga, att Gud är rådandes i Jacob, öfver alla verldena. (Sela)
When they are consumed: when they are consumed by thy wrath, and they shall be no more. And they shall know that God will rule Jacob, and all the ends of the earth.
14 Om aftonen låt dem ock tjuta igen, såsom hundar, och löpa omkring i stadenom.
They shall return at evening and shall suffer hunger like dogs: and shall go round about the city.
15 Låt dem löpa hit och dit efter mat, och tjuta om de icke mätte varda.
They shall be scattered abroad to eat, and shall murmur if they be not filled.
16 Men jag vill sjunga om dina magt, och lofva om morgonen dina godhet; ty du äst mitt beskärm och tillflykt i mine nöd.
But I will sing thy strength: and will extol thy mercy in the morning. For thou art become my support, and my refuge, in the day of my trouble.
17 Jag vill lofsjunga dig, min tröst; ty du, Gud, äst mitt beskärm, och min gunstige Gud.
Unto thee, O my helper, will I sing, for thou art God my defence: my God my mercy.

< Psaltaren 59 >