Psaltaren 58

1 Ett gyldene klenodium Davids, till att föresjunga, att han icke förgicks. Ären I då dumbar, att I icke tala viljen hvad rätt är; och döma hvad likt är, I menniskors barn?

Tamagra kva vahe'mota fatgo naneke keagafina nehazafi? Tamagra fatgo huta vahe'mokizmi naneke refko nehazo?

2 Ja, af blotta ondsko gören I orätt i landena; och följen efter med edra händer, och gören öfvervåld.

I'o, tamagu'afina kefozama hu antahintahi retro nehuta, ama mopafi vahera zamazeri haviza nehaze.

3 De ogudaktige äro afvoge af moderlifvet; de ljugare fara ville allt ifrå moderlifvet.

Kefo avu'ava'ma nehaza vahe'mo'za anama kasezmantetegati kana atre'za hazagre'naze. Zamagra nezamarera ku'afi mani'neza havigege hu'naze.

4 De rasa såsom en orm rasar; såsom en döf huggorm, den sitt öra tillstoppar;

Nanekema hazazamo'a ha' osifavemofo avu'ataga zankna nehige'za, nanekema nehazazamo'a kobra osifavemo'ma hiaza hu'za kea nontahize.

5 Att han icke skall höra kjusarens röst; besvärjarens, den väl besvärja kan.

Hagi zavenama aheno osifavema azeri oti vahe'mo'a, eri ruzahu ruzahu huno'ma zavenama ahesiana, ana osifavemo'a ontahigosie.

6 Gud, sönderbryt deras tänder i deras mun. Sönderslå, Herre, oxlatänderna af de unga lejon.

Anumzamoka zamagipima me'nea zamavera rutafri atro. Ra Anumzamoka ama ana laioniramimofo zamagemazampa rutavegri atro.

7 De skola förgås såsom vatten, det bortflyter. De skjuta med sina pilar, men de gå sönder.

Zamatrege'za hagege mopafima tima tagiramino ome fananema hiaza hu'za fanene hiho. Zamatregeno zamazampima eri'naza kevemofo agonazmimo'a atupaseho.

8 De förgås, såsom en snigel försmäktas; såsom ene qvinnos otidig börd, se de intet solena.

Zamatrege'za koravemo'za hagage hazaza huge, osi mofavremo ana kasentegeno zage onkeneno friankna hiho.

9 Förr än edor törne på buskanom mogne varda, skall vreden i växtenom bortrycka dem.

Kavoramimo'ma tevere'ma me'neno amuhoma nehia kna'a agetereno, Anumzamo'a ame huno kasefa vahero, ozafa tavavaro, kefo avu'ava'ma nehaza vahera ruharafi hutregahie.

10 Den rättfärdige skall glädja sig, när han en sådana hämnd ser; och skall två sina fötter uti dens ogudaktigas blod;

Anumzamofoma amage'ma nentaza vahe'ma, kefo avu'ava'ma nehaza vahe'mo'zama zamazeri havizama nehaza zante'ma Anumzamo'za nonama huno zamahenige'za, kenu'za muse hugahaze. Anumzamofoma amage'ma nentaza vahe'mo'za kefo zamavu'zamava'ma nehaza vahe'mofo korampi zamagia sese hugahaze.

11 Att man skall säga: Den rättfärdige måste det ju njuta; Gud är ju ännu domare på jordene.

Ana hanige'za maka vahe'mo'za amanage hugahaze, tamage huno fatgo avu'ava'ma nehaza vahe'mokizmia mizazmia me'neankino, fatgo huno'ma ama mopafima vahe'ma refkoma nehia Anumzana mani'ne hu'za hugahaze.