Psaltaren 58

1 Ett gyldene klenodium Davids, till att föresjunga, att han icke förgicks. Ären I då dumbar, att I icke tala viljen hvad rätt är; och döma hvad likt är, I menniskors barn?

なんぢら默しゐて義をのべうるか 人の子よなんぢらなほき審判をおこなふや

2 Ja, af blotta ondsko gören I orätt i landena; och följen efter med edra händer, och gören öfvervåld.

否なんぢらは心のうちに惡事をおこなひ その手の強暴をこの地にはかりいだすなり

3 De ogudaktige äro afvoge af moderlifvet; de ljugare fara ville allt ifrå moderlifvet.

あしきものは胎をはなるるより背きとほざかり生れいづるより迷ひていつはりをいふ

4 De rasa såsom en orm rasar; såsom en döf huggorm, den sitt öra tillstoppar;

かれらの毒は蛇のどくのごとし かれらは蠱術をおこなふものの甚たくみにまじなふその聲をだにきかざる耳ふさぐ聾ひの蝮のごとし

5 Att han icke skall höra kjusarens röst; besvärjarens, den väl besvärja kan.

かれらの毒は蛇のどくのごとし かれらは蠱術をおこなふものの甚たくみにまじなふその聲をだにきかざる耳ふさぐ聾ひの蝮のごとし

6 Gud, sönderbryt deras tänder i deras mun. Sönderslå, Herre, oxlatänderna af de unga lejon.

神よかれらの口の歯ををりたまヘ ヱホバよ壯獅の牙をぬきくだきたまへ

7 De skola förgås såsom vatten, det bortflyter. De skjuta med sina pilar, men de gå sönder.

願くはかれらを流れゆく水のごとくに消失しめ その矢をはなつときは折れたるごとくなし給はんことを

8 De förgås, såsom en snigel försmäktas; såsom ene qvinnos otidig börd, se de intet solena.

また融てきえゆく蝸牛のごとく婦のときならず產たる目をみぬ嬰のごとくならしめ給へ

9 Förr än edor törne på buskanom mogne varda, skall vreden i växtenom bortrycka dem.

なんぢらの釜いまだ荊蕀の火をうけざるさきに靑をも燃たるをもともに狂風にて吹さりたまはん

10 Den rättfärdige skall glädja sig, när han en sådana hämnd ser; och skall två sina fötter uti dens ogudaktigas blod;

義者はかれらが讎かへさるるを見てよろこび その足をあしきものの血のなかにてあらはん

11 Att man skall säga: Den rättfärdige måste det ju njuta; Gud är ju ännu domare på jordene.

かくて人はいふべし實にただしきものに報賞あり實にさばきをほどこしたまふ神はましますなりと