< Psaltaren 58 >
1 Ett gyldene klenodium Davids, till att föresjunga, att han icke förgicks. Ären I då dumbar, att I icke tala viljen hvad rätt är; och döma hvad likt är, I menniskors barn?
Pou direktè koral la; Nan melodi la “Pa Detwi”. Yon Sòm David Vrèman, èske nou pale ladwati, O lòt dye yo? Èske nou jije san fòt, O fis a lòm yo?
2 Ja, af blotta ondsko gören I orätt i landena; och följen efter med edra händer, och gören öfvervåld.
Non, nan kè, nou fòmante inikite. Sou latè, nou peze balans pou separe bay vyolans ak men nou.
3 De ogudaktige äro afvoge af moderlifvet; de ljugare fara ville allt ifrå moderlifvet.
Mechan yo pèvès depi nan vant. (Sila) ki bay manti yo fè move wout depi nesans yo.
4 De rasa såsom en orm rasar; såsom en döf huggorm, den sitt öra tillstoppar;
Yo gen pwazon tankou pwazon sèpan. Kon vipè soud ki bouche zòrèy li,
5 Att han icke skall höra kjusarens röst; besvärjarens, den väl besvärja kan.
pou li pa tande vwa a (sila) k ap chame li yo, malgre se yon majisyen abil k ap fè wanga.
6 Gud, sönderbryt deras tänder i deras mun. Sönderslå, Herre, oxlatänderna af de unga lejon.
O Bondye, kraze dan nan bouch yo! Kase gwo dan a jenn lyon an, O SENYÈ.
7 De skola förgås såsom vatten, det bortflyter. De skjuta med sina pilar, men de gå sönder.
Kite yo koule disparèt tankou dlo k ap kouri sou tè. Lè flèch li yo parèt, kite yo fèt tankou shaf san tèt.
8 De förgås, såsom en snigel försmäktas; såsom ene qvinnos otidig börd, se de intet solena.
Kite yo tankou kalmason ki fonn, ki vin disparèt pandan l ap mache, tankou avòtman a yon fanm ki p ap janm wè solèy la.
9 Förr än edor törne på buskanom mogne varda, skall vreden i växtenom bortrycka dem.
Avan chodyè ou yo kab santi dife pikan yo, Li va bale yo fè yo disparèt nan van toubiyon; vèt ak (sila) kap brile yo, ansanm.
10 Den rättfärdige skall glädja sig, när han en sådana hämnd ser; och skall två sina fötter uti dens ogudaktigas blod;
Moun ladwati a va rejwi lè l wè vanjans lan. Li va lave pye li nan san a mechan yo,
11 Att man skall säga: Den rättfärdige måste det ju njuta; Gud är ju ännu domare på jordene.
pou moun yo di: “Anverite, gen yon rekonpans pou moun ladwati yo. Anverite, genyen yon Bondye k ap jije latè!”