Psaltaren 56

1 Ett gyldene klenodium Davids, till att föresjunga, om den dumba dufvona ibland de främmanda, då de Philisteer grepo honom i Gath. Gud, var mig nådelig, ty menniskor vilja nedersänka mig; dagliga strida de, och tränga mig.

O Dieu, aie pitié de moi, car les hommes me poursuivent; tout le jour ils me font la guerre, ils me pressent.

2 Mine fiender nedersänka mig dagliga ty månge strida emot mig högmodeliga.

Tout le jour mes adversaires me poursuivent; car plusieurs font la guerre contre moi, ô Dieu Très-Haut!

3 När jag fruktar mig, så hoppas jag uppå dig.

Le jour où je craindrai, je me confierai en toi.

4 Jag vill prisa Guds ord; på Gud vill jag hoppas, och intet frukta mig. Hvad skulle något kött göra mig?

Je louerai Dieu et sa promesse; je me confie en Dieu, je ne crains rien; que me ferait l'homme?

5 Dagliga strida de emot min ord; alle deras tankar äro, att de må göra mig ondt.

Tout le jour ils tordent mes paroles; ils ne pensent qu'à me nuire.

6 De hålla tillhopa, och vakta, och taga vara uppå mina hälar, huru de mina själ gripa måga.

Ils s'assemblent; ils se tiennent cachés; ils observent mes pas, car ils en veulent à ma vie.

7 Hvad de ondt göra, det är allaredo tillgifvet ( säga de ). Gud störte sådana menniskor neder utan alla nåde.

Ils comptent sur l'iniquité pour se sauver. O Dieu, précipite les peuples dans ta colère!

8 Räkna min flykt; fatta mina tårar uti din lägel; utan tvifvel räknar du dem.

Tu comptes mes allées et mes venues; mets mes larmes dans tes vaisseaux; ne sont-elles pas dans ton livre?

9 Då måste mina fiender tillbakavända. När jag ropar, förmärker jag, att du min Gud äst.

Le jour où je crierai à toi, mes ennemis seront repoussés en arrière; je sais que Dieu est pour moi.

10 Jag vill prisa Guds ord; Herrans ord vill jag prisa.

Je louerai Dieu et sa promesse; je louerai l'Éternel et sa promesse.

11 Uppå Gud hoppas jag, och fruktar mig intet; hvad kunna menniskor göra mig?

Je m'assure en Dieu; je ne crains rien; que me ferait l'homme?

12 Jag hafver gjort dig löfte, Gud, att jag dig tacka vill.

O Dieu, j'accomplirai les vœux que je t'ai faits; je te rendrai des actions de grâces.

13 Ty du hafver frälst mina själ ifrå döden, mina fötter ifrå fall; att jag må vandra för Gudi uti de lefvandes ljuse.

Car tu as délivré mon âme de la mort et mes pieds de chute, afin que je marche devant Dieu, dans la lumière des vivants.