< Psaltaren 55 >

1 En undervisning Davids, till att föresjunga på strängaspel. Gud, hör mina bön, och fördölj dig icke för mitt bedjande.
Pazljivo prisluhni moji molitvi, oh Bog in ne skrij se pred mojo ponižno prošnjo.
2 Akta uppå mig, och hör mig, huru jämmerliga jag klagar och gråter;
Prisluhni mi in me usliši. V svoji pritožbi žalujem in zganjam hrup
3 Att fienden så ropar, och den ogudaktige tränger; ty de vilja komma mig på skada, och äro mig svårliga vrede.
zaradi glasu sovražnika, zaradi zatiranja zlobnega, kajti name mečejo krivičnost in z besom me sovražijo.
4 Mitt hjerta ängslas i mitt lif, och dödsens fruktan är fallen uppå mig.
Moje srce znotraj mene je boleče zaskrbljeno in strahote smrti so padle name.
5 Fruktan och bäfvande är mig uppåkommet, och grufvelse hafver öfverfallit mig.
Strah in trepet sta prišla name in groza me je preplavila.
6 Jag sade: O! hade jag vingar såsom dufvor, att jag måtte flyga, och någorstäds blifva;
Rekel sem: »Oh da bi imel peruti kakor golobica! Kajti potem bi odletel proč in bi bil miren.
7 Si, så ville jag draga mig långt bort, och blifva i öknene. (Sela)
Glej, potem bi odtaval daleč proč in ostal v divjini. (Sela)
8 Jag ville skynda mig, att jag måtte undkomma för storm och oväder.
Pospešil bi svoj pobeg pred vetrovnim viharjem in neurjem.«
9 Gör, Herre, deras tungor oens, och låt dem förgås; ty jag ser orätt och trätor i stadenom.
Uniči, oh Gospod in razdeli njihove jezike, kajti videl sem nasilje in prepir v mestu.
10 Sådant går dag och natt allt omkring, innan hans murar; möda och arbete är derinne.
Dan in noč hodijo okrog po njegovih zidovih. Tudi vragolija in bridkost sta v njegovi sredi.
11 Orätten regerar derinne; lögn och bedrägeri vänder intet igen uppå hans gator.
Zlobnost je v njegovi sredi. Prevara in zvijača ne odideta iz njegovih ulic.
12 Om min fiende skämde mig, ville jag det lida; och om min hatare trugade mig, ville jag gömma mig bort för honom.
Kajti ni bil sovražnik, ki me je grajal, potem bi to lahko prenesel. Niti ni bil, kdor me je sovražil, ki se je poveličal zoper mene, potem bi se skril pred njim.
13 Men du äst min stallbroder, min skaffare, och min kände vän.
Toda bil si ti, človek, moj vrstnik, moj vodnik in moj znanec.
14 Vi, som vänliga omginges inbördes med hvarannan, vi vandrade i Guds hus tillhopa.
Skupaj sva imela prijetno namero in družno hodila v Božjo hišo.
15 Döden öfverfalle dem, och fare sig lefvande uti helvetet; ty all skalkhet är uti deras hop. (Sheol h7585)
Naj se jih polasti smrt in naj hitro gredo dol v pekel, kajti zlobnost je v njihovih bivališčih in med njimi. (Sheol h7585)
16 Men jag vill ropa till Gud, och Herren skall hjelpa mig.
Kar se mene tiče, bom klical k Bogu in Gospod me bo rešil.
17 Om afton, morgon och middag vill jag klaga och gråta; så skall han höra mina röst.
Zvečer, zjutraj in opoldan bom molil in glasno vpil. Slišal bo moj glas.
18 Han förlöser mina själ ifrå dem som vilja till verka med mig, och skaffar henne ro; ty de äro många emot mig.
V miru je osvobodil mojo dušo pred bitko, ki je bila zoper mene, kajti mnogo jih je bilo z menoj.
19 Gud skall hörat, och späka dem, den alltid blifver. (Sela) Ty de vända sig icke, och frukta Gud intet;
Bog bo slišal in jih prizadel, celó on, ki ostaja od davnine. (Sela) Ker nimajo sprememb, zato se ne bojijo Boga.
20 Ty de lägga sina händer uppå hans fridsamma, och ohelga hans förbund.
Svoje roke je iztegnil zoper tiste, ki so v miru z njim; prelomil je svojo zavezo.
21 Deras mun är halare än smör, och hafva dock örlig i sinnet; deras ord äro lenare än olja, och äro dock bar svärd.
Besede iz njegovih ust so bile bolj gladke kakor maslo, toda v njegovem srcu je bila vojna. Njegove besede so bile mehkejše kakor olje, čeprav so bile izvlečeni meči.
22 Kasta dina omsorg uppå Herran, han skall försörja dig; och skall icke låta den rättfärdiga i oro blifva till evig tid.
Svoje breme vrzi na Gospoda in on te bo podpiral. Nikoli ne bo dopustil, da bi bil pravični omajan.
23 Men Gud, du skall nederstörta dem uti den djupa kulona; de blodgiruge och falske skola icke komma till sin halfva ålder; men jag hoppas uppå dig.
Toda ti, oh Bog, jih boš zrušil v jamo uničenja. Krvoločni in varljivi ljudje ne bodo preživeli polovice svojih dni, jaz pa bom zaupal vate.

< Psaltaren 55 >