Psaltaren 55
1 En undervisning Davids, till att föresjunga på strängaspel. Gud, hör mina bön, och fördölj dig icke för mitt bedjande.
in finem in carminibus intellectus David exaudi Deus orationem meam et ne despexeris deprecationem meam
2 Akta uppå mig, och hör mig, huru jämmerliga jag klagar och gråter;
intende mihi et exaudi me contristatus sum in exercitatione mea et conturbatus sum
3 Att fienden så ropar, och den ogudaktige tränger; ty de vilja komma mig på skada, och äro mig svårliga vrede.
a voce inimici et a tribulatione peccatoris quoniam declinaverunt in me iniquitatem et in ira molesti erant mihi
4 Mitt hjerta ängslas i mitt lif, och dödsens fruktan är fallen uppå mig.
cor meum conturbatum est in me et formido mortis cecidit super me
5 Fruktan och bäfvande är mig uppåkommet, och grufvelse hafver öfverfallit mig.
timor et tremor venit super me et contexit me tenebra
6 Jag sade: O! hade jag vingar såsom dufvor, att jag måtte flyga, och någorstäds blifva;
et dixi quis dabit mihi pinnas sicut columbae et volabo et requiescam
7 Si, så ville jag draga mig långt bort, och blifva i öknene. (Sela)
ecce elongavi fugiens et mansi in solitudine diapsalma
8 Jag ville skynda mig, att jag måtte undkomma för storm och oväder.
expectabam eum qui salvum me fecit a pusillanimitate spiritus et a tempestate
9 Gör, Herre, deras tungor oens, och låt dem förgås; ty jag ser orätt och trätor i stadenom.
praecipita Domine divide linguas eorum quoniam vidi iniquitatem et contradictionem in civitate
10 Sådant går dag och natt allt omkring, innan hans murar; möda och arbete är derinne.
die et nocte circumdabit eam super muros eius et iniquitas et labor in medio eius
11 Orätten regerar derinne; lögn och bedrägeri vänder intet igen uppå hans gator.
et iniustitia et non defecit de plateis eius usura et dolus
12 Om min fiende skämde mig, ville jag det lida; och om min hatare trugade mig, ville jag gömma mig bort för honom.
quoniam si inimicus maledixisset mihi sustinuissem utique et si is qui oderat me super me magna locutus fuisset abscondissem me forsitan ab eo
13 Men du äst min stallbroder, min skaffare, och min kände vän.
tu vero homo unianimis dux meus et notus meus
14 Vi, som vänliga omginges inbördes med hvarannan, vi vandrade i Guds hus tillhopa.
qui simul mecum dulces capiebas cibos in domo Dei ambulavimus cum consensu
15 Döden öfverfalle dem, och fare sig lefvande uti helvetet; ty all skalkhet är uti deras hop. (Sheol h7585)
veniat mors super illos et descendant in infernum viventes quoniam nequitiae in habitaculis eorum in medio eorum (Sheol h7585)
16 Men jag vill ropa till Gud, och Herren skall hjelpa mig.
ego autem ad Deum clamavi et Dominus salvabit me
17 Om afton, morgon och middag vill jag klaga och gråta; så skall han höra mina röst.
vespere et mane et meridie narrabo et adnuntiabo et exaudiet vocem meam
18 Han förlöser mina själ ifrå dem som vilja till verka med mig, och skaffar henne ro; ty de äro många emot mig.
redimet in pace animam meam ab his qui adpropinquant mihi quoniam inter multos erant mecum
19 Gud skall hörat, och späka dem, den alltid blifver. (Sela) Ty de vända sig icke, och frukta Gud intet;
exaudiet Deus et humiliabit illos qui est ante saecula diapsalma non enim est illis commutatio et non timuerunt Deum
20 Ty de lägga sina händer uppå hans fridsamma, och ohelga hans förbund.
extendit manum suam in retribuendo contaminaverunt testamentum eius
21 Deras mun är halare än smör, och hafva dock örlig i sinnet; deras ord äro lenare än olja, och äro dock bar svärd.
divisi sunt ab ira vultus eius et adpropinquavit cor illius molliti sunt sermones eius super oleum et ipsi sunt iacula
22 Kasta dina omsorg uppå Herran, han skall försörja dig; och skall icke låta den rättfärdiga i oro blifva till evig tid.
iacta super Dominum curam tuam et ipse te enutriet non dabit in aeternum fluctuationem iusto
23 Men Gud, du skall nederstörta dem uti den djupa kulona; de blodgiruge och falske skola icke komma till sin halfva ålder; men jag hoppas uppå dig.
tu vero Deus deduces eos in puteum interitus viri sanguinum et doli non dimidiabunt dies suos ego autem sperabo in te Domine
