Psaltaren 55

1 En undervisning Davids, till att föresjunga på strängaspel. Gud, hör mina bön, och fördölj dig icke för mitt bedjande.

2 Akta uppå mig, och hör mig, huru jämmerliga jag klagar och gråter;

3 Att fienden så ropar, och den ogudaktige tränger; ty de vilja komma mig på skada, och äro mig svårliga vrede.

4 Mitt hjerta ängslas i mitt lif, och dödsens fruktan är fallen uppå mig.

5 Fruktan och bäfvande är mig uppåkommet, och grufvelse hafver öfverfallit mig.

6 Jag sade: O! hade jag vingar såsom dufvor, att jag måtte flyga, och någorstäds blifva;

7 Si, så ville jag draga mig långt bort, och blifva i öknene. (Sela)

8 Jag ville skynda mig, att jag måtte undkomma för storm och oväder.

9 Gör, Herre, deras tungor oens, och låt dem förgås; ty jag ser orätt och trätor i stadenom.

10 Sådant går dag och natt allt omkring, innan hans murar; möda och arbete är derinne.

11 Orätten regerar derinne; lögn och bedrägeri vänder intet igen uppå hans gator.

12 Om min fiende skämde mig, ville jag det lida; och om min hatare trugade mig, ville jag gömma mig bort för honom.

13 Men du äst min stallbroder, min skaffare, och min kände vän.

14 Vi, som vänliga omginges inbördes med hvarannan, vi vandrade i Guds hus tillhopa.

15 Döden öfverfalle dem, och fare sig lefvande uti helvetet; ty all skalkhet är uti deras hop. (Sheol h7585)

16 Men jag vill ropa till Gud, och Herren skall hjelpa mig.

17 Om afton, morgon och middag vill jag klaga och gråta; så skall han höra mina röst.

18 Han förlöser mina själ ifrå dem som vilja till verka med mig, och skaffar henne ro; ty de äro många emot mig.

19 Gud skall hörat, och späka dem, den alltid blifver. (Sela) Ty de vända sig icke, och frukta Gud intet;

20 Ty de lägga sina händer uppå hans fridsamma, och ohelga hans förbund.

21 Deras mun är halare än smör, och hafva dock örlig i sinnet; deras ord äro lenare än olja, och äro dock bar svärd.

22 Kasta dina omsorg uppå Herran, han skall försörja dig; och skall icke låta den rättfärdiga i oro blifva till evig tid.

23 Men Gud, du skall nederstörta dem uti den djupa kulona; de blodgiruge och falske skola icke komma till sin halfva ålder; men jag hoppas uppå dig.