Psaltaren 55
1 En undervisning Davids, till att föresjunga på strängaspel. Gud, hör mina bön, och fördölj dig icke för mitt bedjande.
`In Ebreu thus, To victorie in orguns, the lernyng of Dauid. `In Jeroms translacioun thus, To the ouercomer in salmes of Dauid lernid. God, here thou my preier, and dispise thou not my biseching;
2 Akta uppå mig, och hör mig, huru jämmerliga jag klagar och gråter;
yyue thou tent to me, and here thou me. I am sorewful in myn exercising; and Y am disturblid of the face of the enemye,
3 Att fienden så ropar, och den ogudaktige tränger; ty de vilja komma mig på skada, och äro mig svårliga vrede.
and of the tribulacioun of the synner. For thei bowiden wickidnessis in to me; and in ire thei weren diseseful to me.
4 Mitt hjerta ängslas i mitt lif, och dödsens fruktan är fallen uppå mig.
Myn herte was disturblid in me; and the drede of deth felde on me.
5 Fruktan och bäfvande är mig uppåkommet, och grufvelse hafver öfverfallit mig.
Drede and trembling camen on me; and derknessis hiliden me.
6 Jag sade: O! hade jag vingar såsom dufvor, att jag måtte flyga, och någorstäds blifva;
And Y seide, Who schal yyue to me fetheris, as of a culuer; and Y schal fle, and schal take rest?
7 Si, så ville jag draga mig långt bort, och blifva i öknene. (Sela)
Lo! Y yede fer awei, and fledde; and Y dwellide in wildirnesse.
8 Jag ville skynda mig, att jag måtte undkomma för storm och oväder.
I abood hym, that made me saaf fro the litilnesse, `ether drede, of spirit; and fro tempest.
9 Gör, Herre, deras tungor oens, och låt dem förgås; ty jag ser orätt och trätor i stadenom.
Lord, caste thou doun, departe thou the tungis of hem; for Y siy wickidnesse and ayenseiyng in the citee.
10 Sådant går dag och natt allt omkring, innan hans murar; möda och arbete är derinne.
Bi dai and nyyt wickidnesse schal cumpasse it on the wallis therof;
11 Orätten regerar derinne; lögn och bedrägeri vänder intet igen uppå hans gator.
and trauel and vnriytfulnesse ben in the myddis therof. And vsure and gile failide not; fro the stretis therof.
12 Om min fiende skämde mig, ville jag det lida; och om min hatare trugade mig, ville jag gömma mig bort för honom.
For if myn enemye hadde cursid me; sotheli Y hadde suffride. And if he, that hatide me, hadde spoke greet thingis on me; in hap Y hadde hid me fro hym.
13 Men du äst min stallbroder, min skaffare, och min kände vän.
But thou art a man of o wille; my leeder, and my knowun.
14 Vi, som vänliga omginges inbördes med hvarannan, vi vandrade i Guds hus tillhopa.
Which tokist togidere swete meetis with me; we yeden with consent in the hous of God.
15 Döden öfverfalle dem, och fare sig lefvande uti helvetet; ty all skalkhet är uti deras hop. (Sheol h7585)
Deth come on hem; and go thei doun quyk in to helle. For weiwardnessis ben in the dwelling places of hem; in the myddis of hem. (Sheol h7585)
16 Men jag vill ropa till Gud, och Herren skall hjelpa mig.
But Y criede to thee, Lord; and the Lord sauede me.
17 Om afton, morgon och middag vill jag klaga och gråta; så skall han höra mina röst.
In the euentid and morewtid and in myddai Y schal telle, and schewe; and he schal here my vois.
18 Han förlöser mina själ ifrå dem som vilja till verka med mig, och skaffar henne ro; ty de äro många emot mig.
He schal ayenbie my soule in pees fro hem, that neiyen to me; for among manye thei weren with me.
19 Gud skall hörat, och späka dem, den alltid blifver. (Sela) Ty de vända sig icke, och frukta Gud intet;
God schal here; and he that is bifore the worldis schal make hem low. For chaungyng is not to hem, and thei dredden not God;
20 Ty de lägga sina händer uppå hans fridsamma, och ohelga hans förbund.
he holdith forth his hoond in yelding. Thei defouliden his testament,
21 Deras mun är halare än smör, och hafva dock örlig i sinnet; deras ord äro lenare än olja, och äro dock bar svärd.
the cheris therof weren departid fro ire; and his herte neiyede. The wordis therof weren softer than oyle; and tho ben dartis.
22 Kasta dina omsorg uppå Herran, han skall försörja dig; och skall icke låta den rättfärdiga i oro blifva till evig tid.
Caste thi cure on the Lord, and he schal fulli nurische thee; and he schal not yyue with outen ende flotering to a iust man.
23 Men Gud, du skall nederstörta dem uti den djupa kulona; de blodgiruge och falske skola icke komma till sin halfva ålder; men jag hoppas uppå dig.
But thou, God, schalt lede hem forth; in to the pit of deth. Menquelleris and gilours schulen not haue half her daies; but, Lord, Y schal hope in thee.
