< Psaltaren 55 >
1 En undervisning Davids, till att föresjunga på strängaspel. Gud, hör mina bön, och fördölj dig icke för mitt bedjande.
To the chief Musician on Neginoth, Maschil, [A Psalm] of David. Give ear to my prayer, O God; and hide not thyself from my supplication.
2 Akta uppå mig, och hör mig, huru jämmerliga jag klagar och gråter;
Attend to me, and hear me: I mourn in my complaint, and make a noise;
3 Att fienden så ropar, och den ogudaktige tränger; ty de vilja komma mig på skada, och äro mig svårliga vrede.
Because of the voice of the enemy, because of the oppression of the wicked: for they cast iniquity upon me, and in wrath they hate me.
4 Mitt hjerta ängslas i mitt lif, och dödsens fruktan är fallen uppå mig.
My heart is severely pained within me: and the terrors of death have fallen upon me.
5 Fruktan och bäfvande är mig uppåkommet, och grufvelse hafver öfverfallit mig.
Fearfulness and trembling have come upon me, and horror hath overwhelmed me.
6 Jag sade: O! hade jag vingar såsom dufvor, att jag måtte flyga, och någorstäds blifva;
And I said, O that I had wings like a dove! [for then] I would fly away, and be at rest.
7 Si, så ville jag draga mig långt bort, och blifva i öknene. (Sela)
Lo, [then] I would wander far off, [and] remain in the wilderness. (Selah)
8 Jag ville skynda mig, att jag måtte undkomma för storm och oväder.
I would hasten my escape from the windy storm [and] tempest.
9 Gör, Herre, deras tungor oens, och låt dem förgås; ty jag ser orätt och trätor i stadenom.
Destroy, O LORD, [and] divide their tongues: for I have seen violence and strife in the city.
10 Sådant går dag och natt allt omkring, innan hans murar; möda och arbete är derinne.
Day and night they go about it upon its walls: mischief also and sorrow [are] in the midst of it.
11 Orätten regerar derinne; lögn och bedrägeri vänder intet igen uppå hans gator.
Wickedness [is] in the midst of it: deceit and guile depart not from her streets.
12 Om min fiende skämde mig, ville jag det lida; och om min hatare trugade mig, ville jag gömma mig bort för honom.
For [it was] not an enemy [that] reproached me; then I could have borne [it]: neither [was it] he that hated me [that] magnified [himself] against me; then I would have hid myself from him:
13 Men du äst min stallbroder, min skaffare, och min kände vän.
But [it was] thou, a man my equal, my guide, and my acquaintance.
14 Vi, som vänliga omginges inbördes med hvarannan, vi vandrade i Guds hus tillhopa.
We took sweet counsel together, [and] walked to the house of God in company.
15 Döden öfverfalle dem, och fare sig lefvande uti helvetet; ty all skalkhet är uti deras hop. (Sheol )
Let death seize upon them, [and] let them go down quick into hell: for wickedness [is] in their dwellings, [and] among them. (Sheol )
16 Men jag vill ropa till Gud, och Herren skall hjelpa mig.
As for me, I will call upon God: and the LORD will save me.
17 Om afton, morgon och middag vill jag klaga och gråta; så skall han höra mina röst.
Evening, and morning, and at noon, will I pray, and cry aloud: and he will hear my voice.
18 Han förlöser mina själ ifrå dem som vilja till verka med mig, och skaffar henne ro; ty de äro många emot mig.
He hath delivered my soul in peace from the battle [that was] against me: for there were many with me.
19 Gud skall hörat, och späka dem, den alltid blifver. (Sela) Ty de vända sig icke, och frukta Gud intet;
God will hear and afflict them, even he that abideth of old. (Selah) Because they have no changes, therefore they fear not God.
20 Ty de lägga sina händer uppå hans fridsamma, och ohelga hans förbund.
He hath put forth his hands against such as are at peace with him: he hath broken his covenant.
21 Deras mun är halare än smör, och hafva dock örlig i sinnet; deras ord äro lenare än olja, och äro dock bar svärd.
[The words] of his mouth were smoother than butter, but war [was] in his heart: his words were softer than oil, yet [were] they drawn swords.
22 Kasta dina omsorg uppå Herran, han skall försörja dig; och skall icke låta den rättfärdiga i oro blifva till evig tid.
Cast thy burden upon the LORD, and he will sustain thee: he will never suffer the righteous to be moved.
23 Men Gud, du skall nederstörta dem uti den djupa kulona; de blodgiruge och falske skola icke komma till sin halfva ålder; men jag hoppas uppå dig.
But thou, O God, wilt bring them down into the pit of destruction: bloody and deceitful men shall not live out half their days; but I will trust in thee.