Psaltaren 55
1 En undervisning Davids, till att föresjunga på strängaspel. Gud, hör mina bön, och fördölj dig icke för mitt bedjande.
“For the leader of the music. To be sung on stringed instruments. A psalm of David.” Give ear to my prayer, O God! Hide not thyself from my supplication!
2 Akta uppå mig, och hör mig, huru jämmerliga jag klagar och gråter;
Attend unto me, and hear me! I wander about mourning and wailing,
3 Att fienden så ropar, och den ogudaktige tränger; ty de vilja komma mig på skada, och äro mig svårliga vrede.
On account of the clamors of the enemy, On account of the violence of the wicked. For they bring evil upon me, And in wrath set themselves against me.
4 Mitt hjerta ängslas i mitt lif, och dödsens fruktan är fallen uppå mig.
My heart trembleth in my bosom, And the terrors of death have fallen upon me.
5 Fruktan och bäfvande är mig uppåkommet, och grufvelse hafver öfverfallit mig.
Fear and trembling have seized me, And horror hath overwhelmed me.
6 Jag sade: O! hade jag vingar såsom dufvor, att jag måtte flyga, och någorstäds blifva;
Then I say, O that I had wings like a dove! For then would I fly away, and be at rest.
7 Si, så ville jag draga mig långt bort, och blifva i öknene. (Sela)
Behold, I would wander far away, And take up my abode in a wilderness. (Pause)
8 Jag ville skynda mig, att jag måtte undkomma för storm och oväder.
I would hasten away to a shelter From the rushing wind and tempest.
9 Gör, Herre, deras tungor oens, och låt dem förgås; ty jag ser orätt och trätor i stadenom.
Confound, O Lord! divide their counsels! For I behold violence and strife in the city.
10 Sådant går dag och natt allt omkring, innan hans murar; möda och arbete är derinne.
Day and night do these go about its walls; In the midst of it are iniquity and mischief.
11 Orätten regerar derinne; lögn och bedrägeri vänder intet igen uppå hans gator.
Wickedness is in the midst of it; Oppression and fraud depart not from its streets.
12 Om min fiende skämde mig, ville jag det lida; och om min hatare trugade mig, ville jag gömma mig bort för honom.
It was not an enemy that reviled me, Then I could have borne it; Nor one that hated me, who rose up against me; From him I could have hid myself.
13 Men du äst min stallbroder, min skaffare, och min kände vän.
But it was thou, a man my equal, My friend, and my acquaintance.
14 Vi, som vänliga omginges inbördes med hvarannan, vi vandrade i Guds hus tillhopa.
We held sweet converse together, And walked to the house of God in company.
15 Döden öfverfalle dem, och fare sig lefvande uti helvetet; ty all skalkhet är uti deras hop. (Sheol h7585)
May sudden death seize upon them! May they go down to the underworld alive! For wickedness is in their dwellings, in the midst of them. (Sheol h7585)
16 Men jag vill ropa till Gud, och Herren skall hjelpa mig.
As for me, I will call upon God, And Jehovah will save me.
17 Om afton, morgon och middag vill jag klaga och gråta; så skall han höra mina röst.
At evening, at morn, and at noon I mourn and sigh, And he will hear my voice.
18 Han förlöser mina själ ifrå dem som vilja till verka med mig, och skaffar henne ro; ty de äro många emot mig.
He will deliver me in peace from my conflict; For many have risen up against me.
19 Gud skall hörat, och späka dem, den alltid blifver. (Sela) Ty de vända sig icke, och frukta Gud intet;
God will hear me, and bring them down, —He that hath been judge of old. (Pause) Because they have no changes, Therefore they fear not God.
20 Ty de lägga sina händer uppå hans fridsamma, och ohelga hans förbund.
They lift up their hands against their friend, And break their covenant with him.
21 Deras mun är halare än smör, och hafva dock örlig i sinnet; deras ord äro lenare än olja, och äro dock bar svärd.
Their speech was softer than butter, But war was in their heart; Their words were smoother than oil, Yet were they drawn swords.
22 Kasta dina omsorg uppå Herran, han skall försörja dig; och skall icke låta den rättfärdiga i oro blifva till evig tid.
“Cast thy burden upon the LORD, and he will sustain thee; He will never suffer the righteous to fall!”
23 Men Gud, du skall nederstörta dem uti den djupa kulona; de blodgiruge och falske skola icke komma till sin halfva ålder; men jag hoppas uppå dig.
Yea, thou, O God! wilt bring them down into the lowest pit! Bloody and deceitful men shall not live out half their days. But I will trust in thee!
