< Psaltaren 55 >

1 En undervisning Davids, till att föresjunga på strängaspel. Gud, hör mina bön, och fördölj dig icke för mitt bedjande.
TO THE OVERSEER. WITH STRINGED INSTRUMENTS. AN INSTRUCTION OF DAVID. Give ear, O God, [to] my prayer, And do not hide from my supplication.
2 Akta uppå mig, och hör mig, huru jämmerliga jag klagar och gråter;
Attend to me, and answer me, I mourn in my (meditation) and make a noise,
3 Att fienden så ropar, och den ogudaktige tränger; ty de vilja komma mig på skada, och äro mig svårliga vrede.
Because of the voice of an enemy, Because of the oppression of the wicked, For they cause sorrow to move against me, And in anger they hate me.
4 Mitt hjerta ängslas i mitt lif, och dödsens fruktan är fallen uppå mig.
My heart is pained within me, And terrors of death have fallen on me.
5 Fruktan och bäfvande är mig uppåkommet, och grufvelse hafver öfverfallit mig.
Fear and trembling come to me, And horror covers me.
6 Jag sade: O! hade jag vingar såsom dufvor, att jag måtte flyga, och någorstäds blifva;
And I say, “Who gives to me a pinion as a dove?” I fly away and rest,
7 Si, så ville jag draga mig långt bort, och blifva i öknene. (Sela)
Behold, I move far off, I lodge in a wilderness. (Selah)
8 Jag ville skynda mig, att jag måtte undkomma för storm och oväder.
I hurry escape for myself, From a rushing wind, from a whirlwind.
9 Gör, Herre, deras tungor oens, och låt dem förgås; ty jag ser orätt och trätor i stadenom.
Swallow up, O Lord, divide their tongue, For I saw violence and strife in a city.
10 Sådant går dag och natt allt omkring, innan hans murar; möda och arbete är derinne.
By day and by night they go around it, on its walls. Both iniquity and perverseness [are] in its midst,
11 Orätten regerar derinne; lögn och bedrägeri vänder intet igen uppå hans gator.
Mischiefs [are] in its midst. Fraud and deceit do not depart from its street.
12 Om min fiende skämde mig, ville jag det lida; och om min hatare trugade mig, ville jag gömma mig bort för honom.
For an enemy does not reproach me, or I bear [it], He who is hating me Has not magnified himself against me, Or I hide from him.
13 Men du äst min stallbroder, min skaffare, och min kände vän.
But you, a man—as my equal, My familiar friend, and my acquaintance.
14 Vi, som vänliga omginges inbördes med hvarannan, vi vandrade i Guds hus tillhopa.
When together we sweeten counsel, We walk into the house of God in company.
15 Döden öfverfalle dem, och fare sig lefvande uti helvetet; ty all skalkhet är uti deras hop. (Sheol h7585)
Desolations [are] on them, They go down [to] Sheol—alive, For wickedness [is] in their dwelling, in their midst. (Sheol h7585)
16 Men jag vill ropa till Gud, och Herren skall hjelpa mig.
I call to God, and YHWH saves me.
17 Om afton, morgon och middag vill jag klaga och gråta; så skall han höra mina röst.
Evening, and morning, and noon, I meditate, and make a noise, and He hears my voice,
18 Han förlöser mina själ ifrå dem som vilja till verka med mig, och skaffar henne ro; ty de äro många emot mig.
He has ransomed my soul in peace From him who is near to me, For with the multitude they were with me.
19 Gud skall hörat, och späka dem, den alltid blifver. (Sela) Ty de vända sig icke, och frukta Gud intet;
God hears and afflicts them, And He sits of old. (Selah) Because they have no changes, and do not fear God,
20 Ty de lägga sina händer uppå hans fridsamma, och ohelga hans förbund.
He has sent forth his hands against his well-wishers, He has defiled his covenant.
21 Deras mun är halare än smör, och hafva dock örlig i sinnet; deras ord äro lenare än olja, och äro dock bar svärd.
His mouth has been sweeter than honey, And his heart [is] war! His words have been softer than oil, And they [are] drawn [swords].
22 Kasta dina omsorg uppå Herran, han skall försörja dig; och skall icke låta den rättfärdiga i oro blifva till evig tid.
Cast on YHWH that which He has given you, And He sustains you, He does not permit the moving of the righteous forever.
23 Men Gud, du skall nederstörta dem uti den djupa kulona; de blodgiruge och falske skola icke komma till sin halfva ålder; men jag hoppas uppå dig.
And You, O God, bring them down To a pit of destruction, Men of blood and deceit do not reach to half their days, And I trust in You!

< Psaltaren 55 >