< Psaltaren 55 >
1 En undervisning Davids, till att föresjunga på strängaspel. Gud, hör mina bön, och fördölj dig icke för mitt bedjande.
For the end, amongst Hymns of instruction by David. Listen, O God, to my prayer; and disregard not my supplication.
2 Akta uppå mig, och hör mig, huru jämmerliga jag klagar och gråter;
Attend to me, and listen to me: I was grieved in my (meditation) and troubled;
3 Att fienden så ropar, och den ogudaktige tränger; ty de vilja komma mig på skada, och äro mig svårliga vrede.
because of the voice of the enemy, and because of the oppression of the sinner: for they brought iniquity against me, and were wrathfully angry with me.
4 Mitt hjerta ängslas i mitt lif, och dödsens fruktan är fallen uppå mig.
My heart was troubled within me; and the fear of death fell upon me.
5 Fruktan och bäfvande är mig uppåkommet, och grufvelse hafver öfverfallit mig.
Fear and trembling came upon me, and darkness covered me.
6 Jag sade: O! hade jag vingar såsom dufvor, att jag måtte flyga, och någorstäds blifva;
And I said, O that I had wings as [those] of a dove! then would I flee away, and be at rest.
7 Si, så ville jag draga mig långt bort, och blifva i öknene. (Sela)
Behold! I have fled afar off, and lodged in the wilderness. (Pause)
8 Jag ville skynda mig, att jag måtte undkomma för storm och oväder.
I waited for him that should deliver me from distress of spirit and tempest.
9 Gör, Herre, deras tungor oens, och låt dem förgås; ty jag ser orätt och trätor i stadenom.
Destroy, O Lord, and divide their tongues: for I have seen iniquity and gain saying in the city.
10 Sådant går dag och natt allt omkring, innan hans murar; möda och arbete är derinne.
Day and night he shall go round about it upon its walls: iniquity and sorrow and unrighteousness [are] in the midst of it;
11 Orätten regerar derinne; lögn och bedrägeri vänder intet igen uppå hans gator.
and usury and craft have not failed from its streets.
12 Om min fiende skämde mig, ville jag det lida; och om min hatare trugade mig, ville jag gömma mig bort för honom.
For if an enemy had reproached me, I would have endured it; and if one who hated [me] had spoken vauntingly against me, I would have hid myself from him.
13 Men du äst min stallbroder, min skaffare, och min kände vän.
But you, O man like minded, my guide, and my acquaintance,
14 Vi, som vänliga omginges inbördes med hvarannan, vi vandrade i Guds hus tillhopa.
who in companionship with me sweetened [our] food: we walked in the house of God in concord.
15 Döden öfverfalle dem, och fare sig lefvande uti helvetet; ty all skalkhet är uti deras hop. (Sheol )
Let death come upon them, and let them go down alive into Hades, for iniquity is in their dwellings, in the midst of them. (Sheol )
16 Men jag vill ropa till Gud, och Herren skall hjelpa mig.
I cried to God, and the Lord listened to me.
17 Om afton, morgon och middag vill jag klaga och gråta; så skall han höra mina röst.
Evening, and morning, and at noon I will declare and make known [my wants]: and he shall hear my voice.
18 Han förlöser mina själ ifrå dem som vilja till verka med mig, och skaffar henne ro; ty de äro många emot mig.
He shall deliver my soul in peace from them that draw near to me: for they were with me in many [cases].
19 Gud skall hörat, och späka dem, den alltid blifver. (Sela) Ty de vända sig icke, och frukta Gud intet;
God shall hear, and bring them low, [even] he that has existed from eternity. (Pause) For they suffer no reverse, and [therefore] they have not feared God.
20 Ty de lägga sina händer uppå hans fridsamma, och ohelga hans förbund.
He has reached forth his hand for retribution; they have profaned his covenant.
21 Deras mun är halare än smör, och hafva dock örlig i sinnet; deras ord äro lenare än olja, och äro dock bar svärd.
They were scattered at the anger of his countenance, and his heart drew near them. His words were smoother than oil, yet are they darts.
22 Kasta dina omsorg uppå Herran, han skall försörja dig; och skall icke låta den rättfärdiga i oro blifva till evig tid.
Cast your care upon the Lord, and he shall sustain you; he shall never suffer the righteous to be moved.
23 Men Gud, du skall nederstörta dem uti den djupa kulona; de blodgiruge och falske skola icke komma till sin halfva ålder; men jag hoppas uppå dig.
But you, O God, shall bring them down to the pit of destruction; bloody and crafty men shall not live out half their days; but I will hope in you, O Lord.