Psaltaren 53
1 En undervisning Davids, i chorenom ymsom till att föresjunga. De galne säga i sitt hjerta: Det är ingen Gud till; de doga intet, och äro en styggelse vordne uti deras onda väsende; ingen är som godt gör.
Neginagi vahe'mo'zage zamagu'afina anagea nehaze, Anumzana omani'ne hu'za zamagesa nentahize. E'inahu vahera ko haviza hu'nazanki'za zamavuzmava zmimo'a kefoza hu'neankino, magomo'e huno knare avu'ava zana nosie.
2 Gud såg af himmelen uppå menniskors barn, att han måtte se, om der någor förståndig vore, den efter Gud frågade.
Anumzamo'a monafinka mani'neno, iza ama' antahi'zane vahera ama mopafina mani'neno, agrira amagera nentefi huno, kefenkma atreno maka vahera nerage.
3 Men de äro alle affallne, och allesammans odugelige; der är ingen, som godt gör, ja, icke en.
Hianagi magore huno fatgo vahera omani'neanki maka vahe'mota Anumzamofona tamagena humita havizantfa hu'none. Maka vahe'ma mani'nonana kefo avu'avake hunkeno mago'mo'e huno fatgo vahera omani'ne.
4 Vilja då de ogerningsmän icke låta säga sig, de der mitt folk fräta, på det de skola föda sig? Gud åkalla de intet.
Ana kefo zamavu'zmavama nehaza vahe'mo'za magore hu'za rempia hu'za nontahize. Hanki bretima neankna hu'za nagri vahera zamahe'za nene'za Anumzamofontegama nunamuma hu'zankura zamagesa nontahize.
5 Men der frukta de sig, der intet fruktande är; ty Gud förskingrar de plågares ben. Du gör dem till skam, ty Gud förmår dem.
Hianagi tusi koro nehu'za zamagogofena, ha'ma regantesaza vahe'mokizmi zaferina herafi atregahie. E'ina hanigenka kagra zamazeri zamagaze hugahane. Na'ankure Anumzamo'a amagena huzmino zamatregahie.
6 Ack, att den hjelp utaf Zion öfver Israel komma måtte, och Gud sitt fångna folk förlöste; så skulle Jacob fröjda sig, och Israel glad vara.
Hanki Israeli vahe'ma zamagu'ma vazisia ne'mo'a Saioni agonaregati'ma esiana knare hugahie. Hanki Anumzamo'ma Agra vahe'ama eme zamavareno ete zamazeri so'ema hanigeno'a, Jekopu naga'mo'za ranke hu'za zagamera hu'za musena nehanageno, Israeli vahe'mo'zanena musenkase hugahaze.
