Psaltaren 53

1 En undervisning Davids, i chorenom ymsom till att föresjunga. De galne säga i sitt hjerta: Det är ingen Gud till; de doga intet, och äro en styggelse vordne uti deras onda väsende; ingen är som godt gör.

U A olelo ka aia iloko o kona naau, Aohe Akua. Ua hewa pu lakou, ua hana hoi lakou i na mea e inainaia; Aohe mea i hana ma ka pono.

2 Gud såg af himmelen uppå menniskors barn, att han måtte se, om der någor förståndig vore, den efter Gud frågade.

Nana mai la ke Akua mai luna mai o ka lani i na keiki a kanaka, I ike mai i kekahi mea naauao paha e imi ana i ke Akua.

3 Men de äro alle affallne, och allesammans odugelige; der är ingen, som godt gör, ja, icke en.

Pau lakou i ka hoi hope pu; Pau pu lakou i ka haumia; Aohe mea hana maikai, aole loa hookahi.

4 Vilja då de ogerningsmän icke låta säga sig, de der mitt folk fräta, på det de skola föda sig? Gud åkalla de intet.

Aole anei naauao iki ko ka poe hana hewa? Ka poe e pau ai ko'u poe kanaka i ka aiia, E like me ko lakou ai ana i ka berena: Aole lakou i kahea i ke Akua.

5 Men der frukta de sig, der intet fruktande är; ty Gud förskingrar de plågares ben. Du gör dem till skam, ty Gud förmår dem.

Malaila makau loa lakou ma kahi makau ole; No ka mea, ua hoohelelei ke Akua i na iwi o ka mea hoomoana ku e ia oe: Ua hoohilahila oe ia lakou, No ka mea, ua hoowahawaha mai ke Akua ia lakou.

6 Ack, att den hjelp utaf Zion öfver Israel komma måtte, och Gud sitt fångna folk förlöste; så skulle Jacob fröjda sig, och Israel glad vara.

Nawai la ke ola e haawi mai i ka Iseraela mailoko mai o Ziona? Aia hoihoi mai ke Akua i ke pio ana o kona poe kanaka, E hauoli no o Iakoba, e olioli no hoi o Iseraela.