Psaltaren 53

1 En undervisning Davids, i chorenom ymsom till att föresjunga. De galne säga i sitt hjerta: Det är ingen Gud till; de doga intet, och äro en styggelse vordne uti deras onda väsende; ingen är som godt gör.

For the music director. According to Mahalath. A psalm (maskil) of David. Only fools tell themselves, “God doesn't exist.” They are completely immoral, they commit terrible sins, not a single one of them does anything good.

2 Gud såg af himmelen uppå menniskors barn, att han måtte se, om der någor förståndig vore, den efter Gud frågade.

God watches from heaven to see if anyone understands, if anyone wants to come to God.

3 Men de äro alle affallne, och allesammans odugelige; der är ingen, som godt gör, ja, icke en.

They have all fallen away, they are totally depraved; none of them does anything good, not even one.

4 Vilja då de ogerningsmän icke låta säga sig, de der mitt folk fräta, på det de skola föda sig? Gud åkalla de intet.

“Won't these people who do evil ever learn? They consume my people as if they were eating bread, and refuse to pray to me.”

5 Men der frukta de sig, der intet fruktande är; ty Gud förskingrar de plågares ben. Du gör dem till skam, ty Gud förmår dem.

They will become completely terrified, more frightened than they have ever been. God will scatter the bones of those who fight against you; you will defeat them because God has rejected them.

6 Ack, att den hjelp utaf Zion öfver Israel komma måtte, och Gud sitt fångna folk förlöste; så skulle Jacob fröjda sig, och Israel glad vara.

If only God's salvation would come from Zion! When God restores his people, the people of Jacob will celebrate, and the people of Israel will be glad.