Psaltaren 52

1 En undervisning Davids, till att föresjunga; Då Doeg den Edomeen kom, och bebådade Saul, och sade: David är uti Ahimelechs hus kommen. Hvad högmodas du, tyrann, att du kan skada göra? efter dock Guds godhet ännu dagliga varar.

Al maestro de coro. Maskil de David. Cuando Doeg, el idumeo, fue a decir a Saúl: “David ha entrado en la casa de Aquimelec.” ¿Cómo haces alarde de maldad, oh prepotente, contra el justo? ¡En todo tiempo hay Dios!

2 Din tunga far efter skada, och skär med lögn, såsom en skarp rakoknif.

Tu lengua, maquinando ruinas, es como afilada navaja, oh artífice del dolo.

3 Du talar heldre ondt än godt, och heldre falskt än rätt. (Sela)

Prefieres el mal al bien y la falsedad al lenguaje sincero.

4 Du talar gerna allt det som till förderf tjenar, med falska tungo.

Amas todas las palabras que hieren, lengua pérfida.

5 Derföre skall ock Gud med allo förderfva dig, och sönderkrossa dig, och utu hyddone rycka dig, och utu de lefvandes lande utrota dig. (Sela)

Por eso Dios te destruirá; te quitará de en medio para siempre; te arrojará de tu tienda y te arrancará de la tierra de los vivientes.

6 Och de rättfärdige skola det se, och frukta sig, och skola le åt honom.

Al ver esto los justos temerán, y se reirán (diciendo):

7 Si, det är den man, som icke höll Gud för sina tröst; utan förlät sig uppå sin stora rikedom, och var mägtig till att göra skada.

“He aquí el hombre que no hizo de Dios su baluarte, sino que confió en la multitud de sus riquezas y llegó a ser poderoso por sus crímenes.”

8 Men jag skall blifva såsom ett grönt; oliveträ i Guds hus; jag förlåter mig på Guds godhet alltid och förutan ända.

Mas yo, como olivo lozano en la casa de Dios, confío en la bondad divina para siempre.

9 Jag tackar dig evinnerliga, ty du kan väl görat, och vill förbida ditt Namn, ty dine helige hafva der fröjd utinnan.

Por los siglos te alabaré porque obraste, y proclamaré tu Nombre porque es bueno, a la vista de tus santos.