Psaltaren 52

1 En undervisning Davids, till att föresjunga; Då Doeg den Edomeen kom, och bebådade Saul, och sade: David är uti Ahimelechs hus kommen. Hvad högmodas du, tyrann, att du kan skada göra? efter dock Guds godhet ännu dagliga varar.

Dem Sangmeister. Eine Betrachtung Davids.

2 Din tunga far efter skada, och skär med lögn, såsom en skarp rakoknif.

Als der Edomiter Doeg kam und Saul meldete: "David hat sich ins Haus Ahimelechs begeben."

3 Du talar heldre ondt än godt, och heldre falskt än rätt. (Sela)

Was rühmst du dich der Bosheit, du Held?! / Gottes Gnade währt für und für.

4 Du talar gerna allt det som till förderf tjenar, med falska tungo.

Verderben sinnt seine Zunge / Gleich scharfem Messer, du Unheilstifter!

5 Derföre skall ock Gud med allo förderfva dig, och sönderkrossa dig, och utu hyddone rycka dig, och utu de lefvandes lande utrota dig. (Sela)

Böses liebst du mehr als Gutes, / Lüge redest du lieber als Wahrheit. (Sela)

6 Och de rättfärdige skola det se, och frukta sig, och skola le åt honom.

Du liebst nur verderbliche Reden, / Du Zunge voll Trug!

7 Si, det är den man, som icke höll Gud för sina tröst; utan förlät sig uppå sin stora rikedom, och var mägtig till att göra skada.

So wird denn auch Gott dich zertrümmern auf immer, / Er wird dich ergreifen, wegreißen aus deinem Gezelt, / Aus der Lebenden Land dich entwurzeln. (Sela)

8 Men jag skall blifva såsom ett grönt; oliveträ i Guds hus; jag förlåter mig på Guds godhet alltid och förutan ända.

Die Gerechten werden das schauen und schauern, / Sie werden sein lachen und sprechen:

9 Jag tackar dig evinnerliga, ty du kan väl görat, och vill förbida ditt Namn, ty dine helige hafva der fröjd utinnan.

"Seht doch den Mann! Er wählte sich nicht Elohim zum Schutz; / Auf des Reichtums Fülle verließ er sich, / Dünkte sich sicher in seinem Frevel." Ich aber bin wie ein grünender Ölbaum (gepflanzt) in Elohims Haus. / Ich traue der Gnade Elohims auf immer und ewig. Preisen will ich dich immerdar, weil du es vollbracht. / Harren will ich auf deinen Namen, / Denn er ist köstlich vor deinen Frommen.