< Psaltaren 51 >
1 En Psalm Davids, till att föresjunga; Då den Propheten Nathan till honom kom, när han till BathSeba ingången var. Gud, var mig nådelig, efter dina godhet, och afplana mina synd, efter dina stora barmhertighet.
Don mai bi da kaɗe-kaɗe. Zabura ta Dawuda. Sa’ad da annabi Natan ya zo wurinsa bayan Dawuda ya yi zina da Batsheba. Ka yi mini jinƙai, ya Allah, bisa ga ƙaunarka marar ƙarewa; bisa ga tausayinka mai girma ka shafe laifofina.
2 Två mig väl af mine missgerning, och rensa mig ifrå mine synd.
Ka wanke dukan kurakuraina ka tsarkake ni daga zunubina.
3 Förty jag känner mina missgerning, och min synd är alltid för mig.
Gama ina sane da laifofina zunubaina kuma kullum suna a gabana.
4 Mot dig allena hafver jag syndat, och illa gjort för dig; på det du må rätt blifva i din ord, och icke straffad blifva, då du dömd varder.
Kai kaɗai na yi wa zunubi na yi abin da yake mugu a idonka, ta haka an tabbatar kai mai gaskiya sa’ad da ka yi magana aka kuma nuna kai mai adalci ne sa’ad da ka hukunta.
5 Si, jag är af syndelig säd född, och min moder hafver mig i synd aflat.
Tabbatacce ni mai zunubi ne tun haihuwa mai zunubi daga lokacin da mahaifiyata ta yi cikina.
6 Si, du hafver lust till sanningen, den i det fördolda ligger; du låter mig veta den hemliga visheten.
Tabbatacce kana son gaskiya a sassan ciki; ka koya mini hikima a wuri can ciki.
7 Skära mig med isop, att jag må ren varda; två mig, att jag må snöhvit varda.
Ka tsarkake ni da hizzob, zan kuwa zama tsab; ka wanke ni, zan kuma fi dusan ƙanƙara fari.
8 Låt mig höra glädje och fröjd, att de ben, som du förkrossat hafver, måga fröjda sig.
Bari in ji farin ciki da murna; bari ƙasusuwan da ka ragargaza su yi farin ciki.
9 Vänd bort ditt ansigte ifrå mina synder, och afplana alla mina missgerningar.
Ka ɓoye fuskarka daga zunubaina ka kuma shafe dukan kurakuraina.
10 Skapa i mig, Gud, ett rent hjerta, och gif i mig en ny viss anda.
Ka halitta zuciya mai tsabta a cikina, ya Allah, ka kuma sabunta tsayayyen ruhu a cikina.
11 Förkasta mig icke ifrå ditt ansigte, och tag icke din Helga Anda ifrå mig.
Kada ka fid da ni daga gabanka ko ka ɗauke Ruhunka Mai Tsarki daga gare ni.
12 Tröst mig igen med dine hjelp, och den frimodige anden uppehålle mig.
Ka mayar mini farin cikin cetonka ka kuma ba ni ruhun biyayya, yă riƙe ni.
13 Ty jag vill lära öfverträdarena dina vägar, att syndarena måga vända sig till dig.
Ta haka zan koyar wa masu laifi hanyoyinka, masu zunubi kuma za su komo gare ka.
14 Fräls mig ifrå blodskulder, Gud, som min Gud och Frälsare är; att min tunga må lofva dina rättfärdighet.
Ka cece ni daga laifin jini, ya Allah, Allahn da ya cece ni, harshena kuwa zai rera adalcinka.
15 Herre, upplåt mina läppar, att min mun må förkunna din pris.
Ya Ubangiji, ka buɗe leɓunana, bakina kuwa zai furta yabonka.
16 Ty du hafver icke lust till offer, eljest ville jag väl gifva dig det; och bränneoffer behaga dig intet.
Ba ka farin ciki a hadaya, ai da na kawo; ba ka jin daɗin hadayun ƙonawa.
17 De offer, som Gudi behaga, äro en bedröfvad ande. Ett bedröfvadt och förkrossadt hjerta varder du, Gud, icke föraktandes.
Hadayun Allah su ne karyayyen ruhu; karyayyiya da kuma zuciya mai tuba, Ya Allah, ba za ka ƙi ba.
18 Gör väl vid Zion, efter dina nåde; uppbygg murarna i Jerusalem.
Cikin jin daɗinka ka sa Sihiyona ta yi nasara; ka gina katangar Urushalima.
19 Då skola dig behaga rättfärdighetenes offer, bränneoffer och heloffer; då skall man oxar uppå ditt altare offra.
Ta haka za a kasance da hadayu masu adalci, hadayun ƙonawa ɗungum don su faranta ka; sa’an nan za a miƙa bijimai a bagadenka.