< Psaltaren 51 >
1 En Psalm Davids, till att föresjunga; Då den Propheten Nathan till honom kom, när han till BathSeba ingången var. Gud, var mig nådelig, efter dina godhet, och afplana mina synd, efter dina stora barmhertighet.
Lorsque Nathan le prophète vint à lui, après que David fut allé vers Bath-Shéba. O Dieu, aie pitié de moi, selon ta miséricorde! Selon la grandeur de tes compassions, efface mes forfaits!
2 Två mig väl af mine missgerning, och rensa mig ifrå mine synd.
Lave-moi parfaitement de mon iniquité, et nettoie-moi de mon péché!
3 Förty jag känner mina missgerning, och min synd är alltid för mig.
Car je connais mes transgressions, et mon péché est toujours devant moi.
4 Mot dig allena hafver jag syndat, och illa gjort för dig; på det du må rätt blifva i din ord, och icke straffad blifva, då du dömd varder.
J'ai péché contre toi, contre toi seul, et j'ai fait ce qui est mal à tes yeux, de sorte que tu seras juste quand tu parleras, et sans reproche quand tu jugeras.
5 Si, jag är af syndelig säd född, och min moder hafver mig i synd aflat.
Voilà, j'ai été formé dans l'iniquité, et ma mère m'a conçu dans le péché.
6 Si, du hafver lust till sanningen, den i det fördolda ligger; du låter mig veta den hemliga visheten.
Voilà, tu aimes la vérité dans le cœur, tu m'as fait connaître la sagesse au-dedans de moi.
7 Skära mig med isop, att jag må ren varda; två mig, att jag må snöhvit varda.
Purifie-moi de mon péché avec l'hysope, et je serai net; lave-moi et je serai plus blanc que la neige.
8 Låt mig höra glädje och fröjd, att de ben, som du förkrossat hafver, måga fröjda sig.
Fais-moi entendre la joie et l'allégresse; que les os que tu as brisés, se réjouissent!
9 Vänd bort ditt ansigte ifrå mina synder, och afplana alla mina missgerningar.
Détourne ta face de mes péchés; efface toutes mes iniquités!
10 Skapa i mig, Gud, ett rent hjerta, och gif i mig en ny viss anda.
O Dieu, crée en moi un cœur pur, et renouvelle en moi un esprit droit!
11 Förkasta mig icke ifrå ditt ansigte, och tag icke din Helga Anda ifrå mig.
Ne me rejette pas loin de ta face, et ne m'ôte pas ton esprit saint!
12 Tröst mig igen med dine hjelp, och den frimodige anden uppehålle mig.
Rends-moi la joie de ton salut, et que l'esprit de bonne volonté me soutienne!
13 Ty jag vill lära öfverträdarena dina vägar, att syndarena måga vända sig till dig.
J'enseignerai tes voies aux transgresseurs, et les pécheurs se convertiront à toi.
14 Fräls mig ifrå blodskulder, Gud, som min Gud och Frälsare är; att min tunga må lofva dina rättfärdighet.
Délivre-moi du sang versé, ô Dieu, Dieu de mon salut! Ma langue chantera hautement ta justice.
15 Herre, upplåt mina läppar, att min mun må förkunna din pris.
Seigneur, ouvre mes lèvres, et ma bouche publiera ta louange.
16 Ty du hafver icke lust till offer, eljest ville jag väl gifva dig det; och bränneoffer behaga dig intet.
Car tu ne prends pas plaisir aux sacrifices, autrement j'en donnerais; l'holocauste ne t'est point agréable.
17 De offer, som Gudi behaga, äro en bedröfvad ande. Ett bedröfvadt och förkrossadt hjerta varder du, Gud, icke föraktandes.
Le sacrifice agréable à Dieu, c'est un esprit brisé; ô Dieu, tu ne méprises pas le cœur contrit et brisé.
18 Gör väl vid Zion, efter dina nåde; uppbygg murarna i Jerusalem.
Fais du bien à Sion dans ta bienveillance; édifie les murs de Jérusalem.
19 Då skola dig behaga rättfärdighetenes offer, bränneoffer och heloffer; då skall man oxar uppå ditt altare offra.
Alors tu prendras plaisir aux sacrifices de justice, à l'holocauste et à la victime entière; alors on offrira de jeunes taureaux sur ton autel.