< Psaltaren 51 >

1 En Psalm Davids, till att föresjunga; Då den Propheten Nathan till honom kom, när han till BathSeba ingången var. Gud, var mig nådelig, efter dina godhet, och afplana mina synd, efter dina stora barmhertighet.
Unto the end. A Psalm of David, when Nathan the prophet came to him, after he went to Bathsheba. Be merciful to me, O God, according to your great mercy. And, according to the plentitude of your compassion, wipe out my iniquity.
2 Två mig väl af mine missgerning, och rensa mig ifrå mine synd.
Wash me once again from my iniquity, and cleanse me from my sin.
3 Förty jag känner mina missgerning, och min synd är alltid för mig.
For I know my iniquity, and my sin is ever before me.
4 Mot dig allena hafver jag syndat, och illa gjort för dig; på det du må rätt blifva i din ord, och icke straffad blifva, då du dömd varder.
Against you only have I sinned, and I have done evil before your eyes. And so, you are justified in your words, and you will prevail when you give judgment.
5 Si, jag är af syndelig säd född, och min moder hafver mig i synd aflat.
For behold, I was conceived in iniquities, and in sinfulness did my mother conceive me.
6 Si, du hafver lust till sanningen, den i det fördolda ligger; du låter mig veta den hemliga visheten.
For behold, you have loved truth. The obscure and hidden things of your wisdom, you have manifested to me.
7 Skära mig med isop, att jag må ren varda; två mig, att jag må snöhvit varda.
You will sprinkle me with hyssop, and I will be cleansed. You will wash me, and I will be made whiter than snow.
8 Låt mig höra glädje och fröjd, att de ben, som du förkrossat hafver, måga fröjda sig.
In my hearing, you will grant gladness and rejoicing. And the bones that have been humbled will exult.
9 Vänd bort ditt ansigte ifrå mina synder, och afplana alla mina missgerningar.
Turn your face away from my sins, and erase all my iniquities.
10 Skapa i mig, Gud, ett rent hjerta, och gif i mig en ny viss anda.
Create a clean heart in me, O God. And renew an upright spirit within my inmost being.
11 Förkasta mig icke ifrå ditt ansigte, och tag icke din Helga Anda ifrå mig.
Do not cast me away from your face; and do not take your Holy Spirit from me.
12 Tröst mig igen med dine hjelp, och den frimodige anden uppehålle mig.
Restore to me the joy of your salvation, and confirm me with an unsurpassed spirit.
13 Ty jag vill lära öfverträdarena dina vägar, att syndarena måga vända sig till dig.
I will teach the unjust your ways, and the impious will be converted to you.
14 Fräls mig ifrå blodskulder, Gud, som min Gud och Frälsare är; att min tunga må lofva dina rättfärdighet.
Free me from blood, O God, the God of my salvation, and my tongue will extol your justice.
15 Herre, upplåt mina läppar, att min mun må förkunna din pris.
O Lord, you will open my lips, and my mouth will announce your praise.
16 Ty du hafver icke lust till offer, eljest ville jag väl gifva dig det; och bränneoffer behaga dig intet.
For if you had desired sacrifice, I would certainly have given it, but with holocausts, you will not be delighted.
17 De offer, som Gudi behaga, äro en bedröfvad ande. Ett bedröfvadt och förkrossadt hjerta varder du, Gud, icke föraktandes.
A crushed spirit is a sacrifice to God. A contrite and humbled heart, O God, you will not spurn.
18 Gör väl vid Zion, efter dina nåde; uppbygg murarna i Jerusalem.
Act kindly, Lord, in your good will toward Zion, so that the walls of Jerusalem may be built up.
19 Då skola dig behaga rättfärdighetenes offer, bränneoffer och heloffer; då skall man oxar uppå ditt altare offra.
Then you will accept the sacrifice of justice, oblations, and holocausts. Then they will lay calves upon your altar.

< Psaltaren 51 >