Psaltaren 51

1 En Psalm Davids, till att föresjunga; Då den Propheten Nathan till honom kom, när han till BathSeba ingången var. Gud, var mig nådelig, efter dina godhet, och afplana mina synd, efter dina stora barmhertighet.

Aka mawt ham, Bathsheba taengla a caeh vanbangla tonghma Nathan loh anih a paan vaengkah David tingtoenglung Pathen aw kai n'rhen lah. Na sitlohnah neh na haidamnah a cungkuem vanbangla ka boekoeknah he han huih mai.

2 Två mig väl af mine missgerning, och rensa mig ifrå mine synd.

Kai kathaesainah loh a yet khaw a yet oeh dongah kai n'sil lamtah ka tholhnah lamkah kai n'caihcil lah.

3 Förty jag känner mina missgerning, och min synd är alltid för mig.

Kamah kah boekoek te kamah loh ka ming tih ka tholhnah loh kamah hmaiah om taitu.

4 Mot dig allena hafver jag syndat, och illa gjort för dig; på det du må rätt blifva i din ord, och icke straffad blifva, då du dömd varder.

Nang namah bueng taengah ka tholh tih na mikhmuh ah boethae ka saii. Tedae na thui vaengah nan tang sak tih nan cawh vaengah nan cim sak.

5 Si, jag är af syndelig säd född, och min moder hafver mig i synd aflat.

Thaesainah neh ka thang tih tholhnah neh a nu loh kai n'yom.

6 Si, du hafver lust till sanningen, den i det fördolda ligger; du låter mig veta den hemliga visheten.

Kodang khuikah oltak te na ngaih dongah cueihnah na kael neh kai nan tuk nan kil.

7 Skära mig med isop, att jag må ren varda; två mig, att jag må snöhvit varda.

Pumpiding neh kai nan cil daengah ni ka caihcil eh. Kai nan silh daengah ni vuelsong lakah ka bok eh.

8 Låt mig höra glädje och fröjd, att de ben, som du förkrossat hafver, måga fröjda sig.

Omngaihnah neh kohoenah te kai nan yaak sak dongah na khaem tangtae rhuhrhong long khaw omngaih uh saeh.

9 Vänd bort ditt ansigte ifrå mina synder, och afplana alla mina missgerningar.

Ka tholhnah dongah na maelhmai thuh mai lamtah ka thaesainah boeih he han huih lah.

10 Skapa i mig, Gud, ett rent hjerta, och gif i mig en ny viss anda.

Pathen aw kai ham aka caih lungbuei han suen lamtah ka khui kah mueihla he cikngae la pan han tlaih lah.

11 Förkasta mig icke ifrå ditt ansigte, och tag icke din Helga Anda ifrå mig.

Kai he namah mikhmuh lamkah m'voei boel lamtah kai taengkah Mueihla Cim lo boel mai.

12 Tröst mig igen med dine hjelp, och den frimodige anden uppehålle mig.

Na daemnah, omngaihnah te kai taengah ha mael lamtah, moeihoeihnah mueihla loh kai n'talong saeh.

13 Ty jag vill lära öfverträdarena dina vägar, att syndarena måga vända sig till dig.

Boekoek rhoek te na khosing ka cang puei vetih hlangtholh rhoek loh nang taengla ha bal uh bitni.

14 Fräls mig ifrå blodskulder, Gud, som min Gud och Frälsare är; att min tunga må lofva dina rättfärdighet.

Pathen, ka loeihnah Pathen hlang thii lamkah kai n'huul lah. Nang kah duengnah te ka lai loh tamhoe puei saeh.

15 Herre, upplåt mina läppar, att min mun må förkunna din pris.

Ka Boeipa aw, ka hmui he han ong lamtah ka ka loh nang koehnah te doek saeh.

16 Ty du hafver icke lust till offer, eljest ville jag väl gifva dig det; och bränneoffer behaga dig intet.

Hmueih he na ngaih pawt dongah ni na ngaih koinih kam paek mai sue. Hmueihhlutnah khaw na doe moenih.

17 De offer, som Gudi behaga, äro en bedröfvad ande. Ett bedröfvadt och förkrossadt hjerta varder du, Gud, icke föraktandes.

Pathen kah a ngaih hmueih tah mueihla aka paeng ke ni. Lungbuei aka paeng tih aka paep te Pathen nang loh na hnawt moenih.

18 Gör väl vid Zion, efter dina nåde; uppbygg murarna i Jerusalem.

Namah kah kolonah dongah Zion te khophoeng pha sak lamtah Jerusalem vongtung te khueng pah.

19 Då skola dig behaga rättfärdighetenes offer, bränneoffer och heloffer; då skall man oxar uppå ditt altare offra.

Te vaengah, duengnah hmueih, hmueihhlutnah khaw boeih na ngaih vetih na hmueihtuk ah vaito a khuen uh ni.