Psaltaren 50
1 En Psalm Assaphs. Herren Gud den mägtige talar, och kallar verldena, ifrå solenes uppgång, allt intill nedergången.
Un salmo de Asaf. El Poderoso, Dios, Yahvé, habla, y llama a la tierra desde el amanecer hasta el atardecer.
2 Af Zion går upp Guds härliga sken.
De Sión, la perfección de la belleza, Dios brilla.
3 Vår Gud kommer, och tiger intet. Förtärande eld går för honom, och omkring honom en mägtig storm.
Nuestro Dios viene y no calla. Un fuego devora ante él. Es muy tormentoso a su alrededor.
4 Han kallar himmel och jord, att han skall döma sitt folk.
Llama a los cielos, a la tierra, para juzgar a su pueblo:
5 Församler mig mina heliga, som förbundet mer akta än offer.
“Reúne a mis santos conmigo, los que han hecho un pacto conmigo mediante el sacrificio”.
6 Och himlarna skola förkunna hans rättfärdighet; ty Gud är domaren. (Sela)
Los cielos declararán su justicia, porque Dios mismo es juez. (Selah)
7 Hör, mitt folk, låt mig tala; Israel, låt mig ibland dig betyga: Jag Gud är din Gud.
“Oíd, pueblo mío, y yo hablaré. Israel, testificaré contra ti. Yo soy Dios, tu Dios.
8 För ditt offers skull straffar jag dig intet; äro dock dine bränneoffer alltid för mig.
No te reprendo por tus sacrificios. Tus holocaustos están continuamente ante mí.
9 Jag vill icke taga oxar utu ditt hus, eller bockar utu dine stall;
No tengo necesidad de un toro de tu plaza, ni los machos cabríos de sus corrales.
10 Ty all djur i skogenom äro mine, och boskapen på bergen, der de vid tusendetal gå.
Porque todo animal del bosque es mío, y el ganado en mil colinas.
11 Jag känner alla foglar på bergen, och allahanda djur på markene äro för mig.
Conozco todas las aves de las montañas. Los animales salvajes del campo son míos.
12 Om mig hungrade, ville jag intet säga dig deraf; ty jordenes krets är min, och allt det deruti är.
Si tuviera hambre, no te lo diría, porque el mundo es mío, y todo lo que hay en él.
13 Menar du, att jag oxakött äta vill, eller bockablod dricka?
Comeré carne de toro, o beber la sangre de las cabras?
14 Offra Gudi tackoffer, och betala dem Högsta ditt löfte.
Ofrece a Dios el sacrificio de acción de gracias. Pagad vuestros votos al Altísimo.
15 Och åkalla mig i nödene; så vill jag hjelpa dig, så skall du prisa mig.
Invócame en el día de la angustia. Yo te libraré y tú me honrarás”.
16 Men till den ogudaktige säger Gud: Hvi förkunnar du mina rätter, och tager mitt förbund i din mun;
Pero al malvado Dios le dice, “¿Qué derecho tienes a declarar mis estatutos, que has tomado mi pacto en tus labios,
17 Efter du dock hatar tuktan, och kastar min ord bakom dig?
ya que odias la instrucción, y lanzar mis palabras detrás de ti?
18 När du ser en tjuf, så löper du med honom, och hafver din del med horkarlar.
Cuando viste a un ladrón, consentiste con él, y han participado con adúlteros.
19 Din mun låter du tala det ondt är, och din tunga bedrifver falskhet.
“Das tu boca al mal. Tu lengua enmarca el engaño.
20 Du sitter och talar emot din broder; dine moders son förtalar du.
Te sientas y hablas contra tu hermano. Calumnias al hijo de tu propia madre.
21 Detta gör du, och jag tiger. Det menar du, att jag skulle vara lika som du; men jag skall straffa dig, och sätta dig det under ögonen.
Tú has hecho estas cosas y yo he guardado silencio. Pensaste que yo era igual que tú. Te reprenderé y te acusaré delante de tus ojos.
22 Märker dock det, I som Gud förgäten, att jag icke en gång bortrycker, och är så ingen förlösare mer.
“Ahora consideren esto, ustedes que se olvidan de Dios, para que no te haga pedazos y no haya quien te libere.
23 Den der tack offrar, han prisar mig; och der är vägen, att jag visar honom Guds salighet.
Quienofrece el sacrificio de acción de gracias me glorifica, y prepara su camino para que le muestre la salvación de Dios”.
