Psaltaren 50
1 En Psalm Assaphs. Herren Gud den mägtige talar, och kallar verldena, ifrå solenes uppgång, allt intill nedergången.
Salmo de Asafe: Deus, o SENHOR Deus fala e chama a terra, desde onde o sol nasce até onde ele se põe.
2 Af Zion går upp Guds härliga sken.
Desde Sião, a perfeição da beleza, Deus mostra seu imenso brilho.
3 Vår Gud kommer, och tiger intet. Förtärande eld går för honom, och omkring honom en mägtig storm.
Nosso Deus virá, e não ficará calado; fogo queimará adiante dele, e ao redor dele haverá grande tormenta.
4 Han kallar himmel och jord, att han skall döma sitt folk.
Ele chamará aos céus do alto, e à terra, para julgar a seu povo.
5 Församler mig mina heliga, som förbundet mer akta än offer.
Ajuntai-me meus santos, que confirmam meu pacto por meio de sacrifício.
6 Och himlarna skola förkunna hans rättfärdighet; ty Gud är domaren. (Sela)
E os céus anunciarão sua justiça, pois o próprio Deus é o juiz. (Selá)
7 Hör, mitt folk, låt mig tala; Israel, låt mig ibland dig betyga: Jag Gud är din Gud.
Ouve, povo meu, e eu falarei; eu darei testemunho contra ti, Israel; eu sou Deus, o teu Deus.
8 För ditt offers skull straffar jag dig intet; äro dock dine bränneoffer alltid för mig.
Eu não te repreenderei por causa de teus sacrifícios, porque teus holocaustos estão continuamente perante mim.
9 Jag vill icke taga oxar utu ditt hus, eller bockar utu dine stall;
Não tomarei bezerro de tua casa, [nem] bodes de teus currais;
10 Ty all djur i skogenom äro mine, och boskapen på bergen, der de vid tusendetal gå.
Porque todo animal das matas é meu, [e também] os milhares de animais selvagens das montanhas.
11 Jag känner alla foglar på bergen, och allahanda djur på markene äro för mig.
Conheço todas as aves das montanhas, e as feras do campo [estão] comigo.
12 Om mig hungrade, ville jag intet säga dig deraf; ty jordenes krets är min, och allt det deruti är.
Se eu tivesse fome, não te diria, porque meu é o mundo, e tudo o que nele há.
13 Menar du, att jag oxakött äta vill, eller bockablod dricka?
Comeria eu carne de touros, ou beberia sangue de bodes?
14 Offra Gudi tackoffer, och betala dem Högsta ditt löfte.
Oferece a Deus sacrifício de louvor, e paga ao Altíssimo os teus votos.
15 Och åkalla mig i nödene; så vill jag hjelpa dig, så skall du prisa mig.
E clama a mim no dia da angústia; e eu te farei livre, e tu me glorificarás.
16 Men till den ogudaktige säger Gud: Hvi förkunnar du mina rätter, och tager mitt förbund i din mun;
Mas Deus diz ao perverso: Para que tu recitas meus estatutos, e pões meu pacto em tua boca?
17 Efter du dock hatar tuktan, och kastar min ord bakom dig?
Pois tu odeias a repreensão, e lança minhas palavras para detrás de ti.
18 När du ser en tjuf, så löper du med honom, och hafver din del med horkarlar.
Se vês ao ladrão, tu consentes com ele; e tens tua parte com os adúlteros.
19 Din mun låter du tala det ondt är, och din tunga bedrifver falskhet.
Com tua boca pronuncias o mal, e tua língua gera falsidades.
20 Du sitter och talar emot din broder; dine moders son förtalar du.
Tu te sentas [e] falas contra teu irmão; contra o filho de tua mãe tu dizes ofensas.
21 Detta gör du, och jag tiger. Det menar du, att jag skulle vara lika som du; men jag skall straffa dig, och sätta dig det under ögonen.
Tu fazes estas coisas, e eu fico calado; pensavas que eu seria como tu? Eu te condenarei, e mostrarei [teus males] diante de teus olhos.
22 Märker dock det, I som Gud förgäten, att jag icke en gång bortrycker, och är så ingen förlösare mer.
Entendei, pois, isto, vós que vos esqueceis de Deus; para que eu não [vos] faça em pedaços, e não haja quem [vos] livre.
23 Den der tack offrar, han prisar mig; och der är vägen, att jag visar honom Guds salighet.
Quem oferece sacrifício de louvor me glorificará, e ao que cuida de seu caminho, eu lhe mostrarei a salvação de Deus.
