Psaltaren 50

1 En Psalm Assaphs. Herren Gud den mägtige talar, och kallar verldena, ifrå solenes uppgång, allt intill nedergången.

Parla il Signore, Dio degli dei, convoca la terra da oriente a occidente. Salmo. Di Asaf.

2 Af Zion går upp Guds härliga sken.

Da Sion, splendore di bellezza, Dio rifulge.

3 Vår Gud kommer, och tiger intet. Förtärande eld går för honom, och omkring honom en mägtig storm.

Viene il nostro Dio e non sta in silenzio; davanti a lui un fuoco divorante, intorno a lui si scatena la tempesta.

4 Han kallar himmel och jord, att han skall döma sitt folk.

Convoca il cielo dall'alto e la terra al giudizio del suo popolo:

5 Församler mig mina heliga, som förbundet mer akta än offer.

«Davanti a me riunite i miei fedeli, che hanno sancito con me l'alleanza offrendo un sacrificio».

6 Och himlarna skola förkunna hans rättfärdighet; ty Gud är domaren. (Sela)

Il cielo annunzi la sua giustizia, Dio è il giudice.

7 Hör, mitt folk, låt mig tala; Israel, låt mig ibland dig betyga: Jag Gud är din Gud.

«Ascolta, popolo mio, voglio parlare, testimonierò contro di te, Israele: Io sono Dio, il tuo Dio.

8 För ditt offers skull straffar jag dig intet; äro dock dine bränneoffer alltid för mig.

Non ti rimprovero per i tuoi sacrifici; i tuoi olocausti mi stanno sempre davanti.

9 Jag vill icke taga oxar utu ditt hus, eller bockar utu dine stall;

Non prenderò giovenchi dalla tua casa, né capri dai tuoi recinti.

10 Ty all djur i skogenom äro mine, och boskapen på bergen, der de vid tusendetal gå.

Sono mie tutte le bestie della foresta, animali a migliaia sui monti.

11 Jag känner alla foglar på bergen, och allahanda djur på markene äro för mig.

Conosco tutti gli uccelli del cielo, è mio ciò che si muove nella campagna.

12 Om mig hungrade, ville jag intet säga dig deraf; ty jordenes krets är min, och allt det deruti är.

Se avessi fame, a te non lo direi: mio è il mondo e quanto contiene.

13 Menar du, att jag oxakött äta vill, eller bockablod dricka?

Mangerò forse la carne dei tori, berrò forse il sangue dei capri?

14 Offra Gudi tackoffer, och betala dem Högsta ditt löfte.

Offri a Dio un sacrificio di lode e sciogli all'Altissimo i tuoi voti;

15 Och åkalla mig i nödene; så vill jag hjelpa dig, så skall du prisa mig.

invocami nel giorno della sventura: ti salverò e tu mi darai gloria».

16 Men till den ogudaktige säger Gud: Hvi förkunnar du mina rätter, och tager mitt förbund i din mun;

All'empio dice Dio: «Perché vai ripetendo i miei decreti e hai sempre in bocca la mia alleanza,

17 Efter du dock hatar tuktan, och kastar min ord bakom dig?

tu che detesti la disciplina e le mie parole te le getti alle spalle?

18 När du ser en tjuf, så löper du med honom, och hafver din del med horkarlar.

Se vedi un ladro, corri con lui; e degli adùlteri ti fai compagno.

19 Din mun låter du tala det ondt är, och din tunga bedrifver falskhet.

Abbandoni la tua bocca al male e la tua lingua ordisce inganni.

20 Du sitter och talar emot din broder; dine moders son förtalar du.

Ti siedi, parli contro il tuo fratello, getti fango contro il figlio di tua madre.

21 Detta gör du, och jag tiger. Det menar du, att jag skulle vara lika som du; men jag skall straffa dig, och sätta dig det under ögonen.

Hai fatto questo e dovrei tacere? forse credevi ch'io fossi come te! Ti rimprovero: ti pongo innanzi i tuoi peccati».

22 Märker dock det, I som Gud förgäten, att jag icke en gång bortrycker, och är så ingen förlösare mer.

Capite questo voi che dimenticate Dio, perché non mi adiri e nessuno vi salvi.

23 Den der tack offrar, han prisar mig; och der är vägen, att jag visar honom Guds salighet.

Chi offre il sacrificio di lode, questi mi onora, a chi cammina per la retta via mostrerò la salvezza di Dio.