< Psaltaren 50 >

1 En Psalm Assaphs. Herren Gud den mägtige talar, och kallar verldena, ifrå solenes uppgång, allt intill nedergången.
A Psalme of Asaph. The God of Gods, euen the Lord hath spoken and called the earth from the rising vp of the sunne vnto the going downe thereof.
2 Af Zion går upp Guds härliga sken.
Out of Zion, which is the perfection of beautie, hath God shined.
3 Vår Gud kommer, och tiger intet. Förtärande eld går för honom, och omkring honom en mägtig storm.
Our God shall come and shall not keepe silence: a fire shall deuoure before him, and a mightie tempest shall be mooued round about him.
4 Han kallar himmel och jord, att han skall döma sitt folk.
Hee shall call the heauen aboue, and the earth to iudge his people.
5 Församler mig mina heliga, som förbundet mer akta än offer.
Gather my Saints together vnto me, those that make a couenant with me with sacrifice.
6 Och himlarna skola förkunna hans rättfärdighet; ty Gud är domaren. (Sela)
And the heauens shall declare his righteousnes: for God is iudge himselfe. (Selah)
7 Hör, mitt folk, låt mig tala; Israel, låt mig ibland dig betyga: Jag Gud är din Gud.
Heare, O my people, and I wil speake: heare, O Israel, and I wil testifie vnto thee: for I am God, euen thy God.
8 För ditt offers skull straffar jag dig intet; äro dock dine bränneoffer alltid för mig.
I wil not reproue thee for thy sacrifices, or thy burnt offerings, that haue not bene continually before me.
9 Jag vill icke taga oxar utu ditt hus, eller bockar utu dine stall;
I will take no bullocke out of thine house, nor goates out of thy foldes.
10 Ty all djur i skogenom äro mine, och boskapen på bergen, der de vid tusendetal gå.
For all the beastes of the forest are mine, and the beastes on a thousand mountaines.
11 Jag känner alla foglar på bergen, och allahanda djur på markene äro för mig.
I knowe all the foules on the mountaines: and the wilde beastes of the fielde are mine.
12 Om mig hungrade, ville jag intet säga dig deraf; ty jordenes krets är min, och allt det deruti är.
If I bee hungry, I will not tell thee: for the world is mine, and all that therein is.
13 Menar du, att jag oxakött äta vill, eller bockablod dricka?
Will I eate the flesh of bulles? or drinke the blood of goates?
14 Offra Gudi tackoffer, och betala dem Högsta ditt löfte.
Offer vnto God praise, and pay thy vowes vnto the most High,
15 Och åkalla mig i nödene; så vill jag hjelpa dig, så skall du prisa mig.
And call vpon me in the day of trouble: so will I deliuer thee, and thou shalt glorifie me.
16 Men till den ogudaktige säger Gud: Hvi förkunnar du mina rätter, och tager mitt förbund i din mun;
But vnto the wicked said God, What hast thou to doe to declare mine ordinances, that thou shouldest take my couenant in thy mouth,
17 Efter du dock hatar tuktan, och kastar min ord bakom dig?
Seeing thou hatest to bee reformed, and hast cast my wordes behinde thee?
18 När du ser en tjuf, så löper du med honom, och hafver din del med horkarlar.
For when thou seest a thiefe, thou runnest with him, and thou art partaker with the adulterers.
19 Din mun låter du tala det ondt är, och din tunga bedrifver falskhet.
Thou giuest thy mouth to euill, and with thy tongue thou forgest deceit.
20 Du sitter och talar emot din broder; dine moders son förtalar du.
Thou sittest, and speakest against thy brother, and slanderest thy mothers sonne.
21 Detta gör du, och jag tiger. Det menar du, att jag skulle vara lika som du; men jag skall straffa dig, och sätta dig det under ögonen.
These things hast thou done, and I held my tongue: therefore thou thoughtest that I was like thee: but I will reproue thee, and set them in order before thee.
22 Märker dock det, I som Gud förgäten, att jag icke en gång bortrycker, och är så ingen förlösare mer.
Oh cosider this, ye that forget God, least I teare you in pieces, and there be none that can deliuer you.
23 Den der tack offrar, han prisar mig; och der är vägen, att jag visar honom Guds salighet.
He that offereth praise, shall glorifie mee: and to him, that disposeth his way aright, will I shew the saluation of God.

< Psaltaren 50 >