Psaltaren 5
1 En Psalm Davids, till att föresjunga för arfvet. Herre, hör min ord; gif akt uppå mitt tal.
Ra Anumzamoka, nunamu keni'a antahinaminka, knazampima mani'ne'nama kragima neruana, nenagenka antahinamio.
2 Gif akt uppå, mitt rop, min Konung, och min Gud; ty jag vill bedja inför dig.
Kagra nagri kini ne' mani'nenka, nagri Anumza mani'nananki, zavi krafage'nia kagesa antenka antahio. Na'ankure nagra kagritega nunamuna nehue.
3 Herre, bittida hör mina röst; bittida vill jag skicka mig till dig, och taga der vara, uppå.
Ra Anumzamoka nanterama segenka nagerura nentahine, maka nanterana Kresramanama vu'zana retro huntete'na kenonama hunantesanku tusiza hu'na nagesa nente'na kavegantete'na nemanue.
4 Ty du äst icke den Gud, hvilkom ett ogudaktigt väsende behagar; den der ond är, han blifver icke för dig.
Na'ankure kagra kefo avu'avazanku muse osu Anumza mani'nanankino, kefo avu'avazamo'a kagri tavaontera erava'o osugahie.
5 De storordige bestå intet för din ögon; alla ogerningsmän hatar du.
Hagi zamavufaga rama nehaza vahe'mo'za kagri kavuga o'otigahaze. Hagi kefo avu'a'ma nehaza vahera kavresra hunka zamagote nezmantane.
6 Du förgör de lögnaktiga; Herren hafver en styggelse vid de blodgiruga och falska.
Kagra havigema nehaza vahera nezmahane. Ha'ma huno vahe'ma ahefri zanku'ma tusi aga'manetea vahe'ene, knare agerupinti'ma masavenkema huno vahe'ma revatgama nehia vahe'enena, Ra Anumzamoka kavresa hunka zamagote'nezmantane.
7 Men jag vill gå in i ditt hus på, dina stora barmhertighet, och tillbedja emot ditt helga tempel i dine fruktan.
Hianagi vagaore kasunku'zamo'a rankrerfa hu'neanki'na amne nonka'afina marerige, ruotge mono nonka'ama me'nerega navugosa hunte'na korora hunegante'na keprihu'na monora hugantegahue.
8 Herre, led mig i dine rättfärdighet, för mina fiendars skull; gör din väg rättan för mig.
Ra Anumzamoka fatgo kavukavazampi navrenka vuo, na'ankure ha' vahe'niaramimoza nazeri haviza hu'za nehazanki, navrenkama nevana kana eri fatgo huo.
9 Ty uti deras mun är intet visst: deras innersta är vedermöda; deras strupe är en öppen graf; med deras tungor skrymta de.
Na'ankure nagri ha' vahe'mokizmi zamagipina tamage nanekea omnegeno, zamagu'afina vahe'ma azeri haviza hu'zamo avite'ne. Hagi zamananke nofimo'za, vahe'ma asenezmantaza mati kerigna higeno, vahe'ma masavema huno havi kampima avreno vu nanekemo'a, zamagefu'nafina avite'ne.
10 Döm dem, Gud, att de måga falla af sitt uppsåt; drif dem ut för deras stora öfverträdelses skull; ty de äre dig gensträfvige.
Anumzamoka keaga huzmantenka hazenke zamio, zamatrege'za zamagri kefo antahintahizamo, hazenkefina zamavareno ufreno. Hazenke zamavu'zmavamo'a marerige'za ha'regantazanki, zamahe natitrege'za kagri tava'ontera omaniho.
11 Låt glädja sig alla dem som trösta uppå dig, evinnerliga låt dem fröjda sig; ty du beskärmar dem; låt dem i dig glade vara, som ditt Namn kärt hafva.
Hianagi kagripima eme fra'manekiza vahera zamatrege'za muse hiho. Anama nehu'za zagamema hu'za musena nehanagenka, kegava huzmanto. Kagriku'ma kavesinegantaza vahera kazana rusutenka turunara huzmantege'za kagri turunapi mani'ne'za musenkasea hiho.
12 Ty du, Herre, välsignar de rättfärdiga; du kröner dem med nåde, såsom med en sköld.
Na'ankure tamage hunka Ra Anumzamoka fatgo avu'ava'ma nehia vahera kagra asomu hunezmantenka, knare kavukavazanu hankonuma hiaza hunka maka kaziga anteso hunezmantenka kegava hunezmantane.
