< Psaltaren 49 >

1 En Psalm, till att föresjunga, Korah barnas. Hörer till, all folk; akter häruppå, alle I, som på denna tid lefven;
Poslušajte to, vsa ve ljudstva, pazljivo prisluhnite, vsi vi prebivalci sveta,
2 Både den menige man och herrar, både rike och fattige; den ene med den andra.
tako nizki kakor visoki, bogati in revni skupaj.
3 Min mun skall tala vishet, och mitt hjerta förstånd.
Moja usta bodo govorila o modrosti in premišljevanje mojega srca bo o spoznanju.
4 Vi vilje ett godt ordspråk höra, och en skön dikt på harpo spela.
Svoje uho bom nagnil k prispodobi. Svoje mračne izjave bom razkrival na harfi.
5 Hvi skulle jag frukta mig i de onda dagar, när mina förtryckares ondska omfattar mig?
Zakaj naj bi se bal v dneh zla, ko me bo obdala krivičnost mojih petá?
6 Hvilke sig förlåta uppå sitt gods, och trotsa uppå sina stora rikedomar.
Tisti, ki zaupajo v svoje premoženje in se bahajo z množino svojih bogastev,
7 Kan dock en broder ingen förlösa, eller Gudi någon försona;
nihče izmed njih ne more odkupiti svojega brata na kakršenkoli način niti Bogu dati odkupnine zanj
8 Ty det kostar för mycket att förlösa deras själ; så att han måste låta det bestå evinnerliga;
(kajti odkupitev njihove duše je dragocena in primanjkuje na veke),
9 Om han ock än länge lefver, och grafvena icke ser.
da naj bi mirno živel na veke in ne videl trohnobe.
10 Ty man skall se, att sådana vise dock dö, så väl som de dårar och galne förgås, och måste låta sitt gods androm.
Kajti vidi, da modri možje umrejo, prav tako se pogubita bedak in brutalna oseba in svoje premoženje zapustita drugim.
11 Med deras tankar står det alltså: Deras hus vara förutan ända, deras boningar blifva ifrå slägte till slägte, och de hafva stora äro på jordene.
Njihova notranja misel je, da bodo svoje hiše ohranili na veke in svoja bivališča za vse rodove; svoja zemljišča imenujejo po svojih imenih.
12 Likväl kunna de icke blifva i sådana värdighet; utan måste hädan såsom fä.
Kljub temu človek, ki je v časti, ne ostane; podoben je živalim, ki poginejo.
13 Denna deras handel är allsamman galenskap; likväl lofva det deras efterkommande med sin mun. (Sela)
Ta njihova pot je njihova neumnost, vendar njihovo potomstvo odobrava njihove izjave. (Sela)
14 De ligga i helvete såsom får, döden gnager dem; men de fromme skola hasteliga få råda öfver dem, och deras trotsan måste förgås; uti helvete måste de blifva. (Sheol h7585)
Kakor ovce so položeni v grob; z njimi se bo hranila smrt in iskreni bodo zjutraj imeli nad njimi oblast in njihova lepota bo požrta v grobu, proč od njihovega bivanja. (Sheol h7585)
15 Men Gud skall förlösa mina själ utu helvetes våld; ty han hafver upptagit mig. (Sela) (Sheol h7585)
Toda Bog bo mojo dušo odkupil iz oblasti groba, kajti sprejel me bo. (Sela) (Sheol h7585)
16 Sköt der intet om, när en rik varder, om hans huses härlighet stor varder;
Ne boj se, kadar nekdo bogatí, ko se slava njegove hiše množí,
17 Ty han skall i sin dödstid intet med sig taga, och hans härlighet far intet efter honom;
kajti ko umre, ne bo ničesar odnesel. Njegova slava se ne bo spustila za njim.
18 Utan han tröstar på detta goda lefvandet, och prisar det, när en gör sig goda dagar.
Čeprav je, medtem ko je živel, blagoslavljal svojo dušo – ljudje te bodo hvalili, ko delaš dobro sebi.
19 Så fara de efter sina fäder, och få aldrig se ljuset.
Šel bo k rodu svojih očetov; oni nikoli ne bodo videli svetlobe.
20 Korteliga: När en menniska är i värdighet, och hafver icke förstånd, så far hon hädan såsom fä.
Človek, ki je v časti, pa ne spoznava, je podoben živalim, ki poginejo.

< Psaltaren 49 >