Psaltaren 49
1 En Psalm, till att föresjunga, Korah barnas. Hörer till, all folk; akter häruppå, alle I, som på denna tid lefven;
Salmo para o regente, dos filhos de Coré: Ouvi isto, vós todos os povos; dai ouvidos, todos os moradores do mundo;
2 Både den menige man och herrar, både rike och fattige; den ene med den andra.
vós, povo, filhos dos homens, tanto os ricos como os pobres.
3 Min mun skall tala vishet, och mitt hjerta förstånd.
Minha boca falará da sabedoria; e o pensamento do meu coração [estará cheio de] entendimento.
4 Vi vilje ett godt ordspråk höra, och en skön dikt på harpo spela.
Inclinarei meus ouvidos a uma parábola; ao [som] da harpa declararei o meu enigma.
5 Hvi skulle jag frukta mig i de onda dagar, när mina förtryckares ondska omfattar mig?
Por que temeria eu nos dias do mal, [quando] a maldade dos meus adversários me cercar?
6 Hvilke sig förlåta uppå sitt gods, och trotsa uppå sina stora rikedomar.
Eles confiam em seus bens, e se orgulham da abundância de suas riquezas.
7 Kan dock en broder ingen förlösa, eller Gudi någon försona;
Mas ninguém pode livrar o seu irmão, nem pagar a Deus o seu resgate,
8 Ty det kostar för mycket att förlösa deras själ; så att han måste låta det bestå evinnerliga;
porque a redenção da sua alma é caríssima, e sempre será insuficiente
9 Om han ock än länge lefver, och grafvena icke ser.
para viver eternamente, e jamais ver a cova.
10 Ty man skall se, att sådana vise dock dö, så väl som de dårar och galne förgås, och måste låta sitt gods androm.
Pois se vê que os sábios morrem, que o tolo e o bruto igualmente perecem; e deixam suas riquezas a outros.
11 Med deras tankar står det alltså: Deras hus vara förutan ända, deras boningar blifva ifrå slägte till slägte, och de hafva stora äro på jordene.
Seu pensamento interior é que suas casas serão perpétuas, que suas moradas durarão de geração em geração; dão às terras os seus próprios nomes.
12 Likväl kunna de icke blifva i sådana värdighet; utan måste hädan såsom fä.
Mas o ser humano, ainda que em honra, não dura para sempre; semelhante é aos animais, que perecem.
13 Denna deras handel är allsamman galenskap; likväl lofva det deras efterkommande med sin mun. (Sela)
Este é o caminho dos tolos e dos seus seguidores, que se agradam de suas palavras. (Selá)
14 De ligga i helvete såsom får, döden gnager dem; men de fromme skola hasteliga få råda öfver dem, och deras trotsan måste förgås; uti helvete måste de blifva. (Sheol h7585)
São como ovelhas levados ao Xeol; a morte se alimentará deles. Os corretos os dominarão pela manhã, e sua beleza será consumida no Xeol, longe de sua morada. (Sheol h7585)
15 Men Gud skall förlösa mina själ utu helvetes våld; ty han hafver upptagit mig. (Sela) (Sheol h7585)
Mas Deus resgatará a minha alma da violência do mundo dos mortos, pois ele me tomará [consigo]. (Selá) (Sheol h7585)
16 Sköt der intet om, när en rik varder, om hans huses härlighet stor varder;
Não temas quando um homem enriquece, quando a glória de sua casa se engrandece.
17 Ty han skall i sin dödstid intet med sig taga, och hans härlighet far intet efter honom;
Pois ele, quando morrer, nada levará; nem sua glória o seguirá abaixo.
18 Utan han tröstar på detta goda lefvandet, och prisar det, när en gör sig goda dagar.
Ainda que, em vida, tenha pronunciado a si mesmo a bênção “Louvam-te ao fazeres o bem a ti”,
19 Så fara de efter sina fäder, och få aldrig se ljuset.
ele, porém, se juntará à geração de seus pais; nunca mais verão a luz.
20 Korteliga: När en menniska är i värdighet, och hafver icke förstånd, så far hon hädan såsom fä.
O homem em posição de honra que não tem entendimento é semelhante aos animais, que perecem.
