Psaltaren 49

1 En Psalm, till att föresjunga, Korah barnas. Hörer till, all folk; akter häruppå, alle I, som på denna tid lefven;

Per il Capo de’ musici. De’ figliuoli di Core. Salmo. Udite questo, popoli tutti; porgete orecchio, voi tutti gli abitanti del mondo!

2 Både den menige man och herrar, både rike och fattige; den ene med den andra.

Plebei e nobili, ricchi e poveri tutti insieme.

3 Min mun skall tala vishet, och mitt hjerta förstånd.

La mia bocca proferirà cose savie, e la meditazione del mio cuore sarà piena di senno.

4 Vi vilje ett godt ordspråk höra, och en skön dikt på harpo spela.

Io presterò l’orecchio alle sentenze, spiegherò a suon di cetra il mio enigma.

5 Hvi skulle jag frukta mig i de onda dagar, när mina förtryckares ondska omfattar mig?

Perché temerei ne’ giorni dell’avversità quando mi circonda l’iniquità dei miei insidiatori,

6 Hvilke sig förlåta uppå sitt gods, och trotsa uppå sina stora rikedomar.

i quali confidano ne’ loro grandi averi e si gloriano della grandezza delle loro ricchezze?

7 Kan dock en broder ingen förlösa, eller Gudi någon försona;

Nessuno però può in alcun modo redimere il fratello, né dare a Dio il prezzo del riscatto d’esso.

8 Ty det kostar för mycket att förlösa deras själ; så att han måste låta det bestå evinnerliga;

Il riscatto dell’anima dell’uomo è troppo caro e farà mai sempre difetto.

9 Om han ock än länge lefver, och grafvena icke ser.

Non può farsi ch’ei continui a vivere in perpetuo e non vegga la fossa.

10 Ty man skall se, att sådana vise dock dö, så väl som de dårar och galne förgås, och måste låta sitt gods androm.

Perché la vedrà. I savi muoiono; periscono del pari il pazzo e lo stolto e lasciano ad altri i loro beni.

11 Med deras tankar står det alltså: Deras hus vara förutan ända, deras boningar blifva ifrå slägte till slägte, och de hafva stora äro på jordene.

L’intimo lor pensiero è che le loro case dureranno in eterno e le loro abitazioni d’età in età; dànno i loro nomi alle loro terre.

12 Likväl kunna de icke blifva i sådana värdighet; utan måste hädan såsom fä.

Ma l’uomo ch’è in onore non dura; egli è simile alle bestie che periscono.

13 Denna deras handel är allsamman galenskap; likväl lofva det deras efterkommande med sin mun. (Sela)

Questa loro condotta è una follia; eppure i loro successori approvano i lor detti. (Sela)

14 De ligga i helvete såsom får, döden gnager dem; men de fromme skola hasteliga få råda öfver dem, och deras trotsan måste förgås; uti helvete måste de blifva. (Sheol h7585)

Son cacciati come pecore nel soggiorno de’ morti; la morte è il loro pastore; ed al mattino gli uomini retti li calpestano. La lor gloria ha da consumarsi nel soggiorno de’ morti, né avrà altra dimora. (Sheol h7585)

15 Men Gud skall förlösa mina själ utu helvetes våld; ty han hafver upptagit mig. (Sela) (Sheol h7585)

Ma Iddio riscatterà l’anima mia dal potere del soggiorno dei morti, perché mi prenderà con sé. (Sela) (Sheol h7585)

16 Sköt der intet om, när en rik varder, om hans huses härlighet stor varder;

Non temere quand’uno s’arricchisce, quando si accresce la gloria della sua casa.

17 Ty han skall i sin dödstid intet med sig taga, och hans härlighet far intet efter honom;

Perché, quando morrà, non porterà seco nulla; la sua gloria non scenderà dietro a lui.

18 Utan han tröstar på detta goda lefvandet, och prisar det, när en gör sig goda dagar.

Benché tu, mentre vivi, ti reputi felice, e la gente ti lodi per i godimenti che ti procuri,

19 Så fara de efter sina fäder, och få aldrig se ljuset.

tu te ne andrai alla generazione de’ tuoi padri, che non vedranno mai più la luce.

20 Korteliga: När en menniska är i värdighet, och hafver icke förstånd, så far hon hädan såsom fä.

L’uomo ch’è in onore e non ha intendimento è simile alle bestie che periscono.