Psaltaren 49
1 En Psalm, till att föresjunga, Korah barnas. Hörer till, all folk; akter häruppå, alle I, som på denna tid lefven;
| למנצח לבני-קרח מזמור ב שמעו-זאת כל-העמים האזינו כל-ישבי חלד |
2 Både den menige man och herrar, både rike och fattige; den ene med den andra.
| גם-בני אדם גם-בני-איש-- יחד עשיר ואביון |
3 Min mun skall tala vishet, och mitt hjerta förstånd.
| פי ידבר חכמות והגות לבי תבונות |
4 Vi vilje ett godt ordspråk höra, och en skön dikt på harpo spela.
| אטה למשל אזני אפתח בכנור חידתי |
5 Hvi skulle jag frukta mig i de onda dagar, när mina förtryckares ondska omfattar mig?
| למה אירא בימי רע-- עון עקבי יסובני |
6 Hvilke sig förlåta uppå sitt gods, och trotsa uppå sina stora rikedomar.
| הבטחים על-חילם וברב עשרם יתהללו |
7 Kan dock en broder ingen förlösa, eller Gudi någon försona;
| אח--לא פדה יפדה איש לא-יתן לאלהים כפרו |
8 Ty det kostar för mycket att förlösa deras själ; så att han måste låta det bestå evinnerliga;
| ויקר פדיון נפשם וחדל לעולם |
9 Om han ock än länge lefver, och grafvena icke ser.
| ויחי-עוד לנצח לא יראה השחת |
10 Ty man skall se, att sådana vise dock dö, så väl som de dårar och galne förgås, och måste låta sitt gods androm.
| כי יראה חכמים ימותו-- יחד כסיל ובער יאבדו ועזבו לאחרים חילם |
11 Med deras tankar står det alltså: Deras hus vara förutan ända, deras boningar blifva ifrå slägte till slägte, och de hafva stora äro på jordene.
| קרבם בתימו לעולם-- משכנתם לדור ודר קראו בשמותם עלי אדמות |
12 Likväl kunna de icke blifva i sådana värdighet; utan måste hädan såsom fä.
| ואדם ביקר בל-ילין נמשל כבהמות נדמו |
13 Denna deras handel är allsamman galenskap; likväl lofva det deras efterkommande med sin mun. (Sela)
| זה דרכם כסל למו ואחריהם בפיהם ירצו סלה |
14 De ligga i helvete såsom får, döden gnager dem; men de fromme skola hasteliga få råda öfver dem, och deras trotsan måste förgås; uti helvete måste de blifva. (Sheol h7585)
| כצאן לשאול שתו-- מות ירעם וירדו בם ישרים לבקר--וצירם (וצורם) לבלות שאול מזבל לו (Sheol h7585) |
15 Men Gud skall förlösa mina själ utu helvetes våld; ty han hafver upptagit mig. (Sela) (Sheol h7585)
| אך-אלהים--יפדה נפשי מיד-שאול כי יקחני סלה (Sheol h7585) |
16 Sköt der intet om, när en rik varder, om hans huses härlighet stor varder;
| אל-תירא כי-יעשר איש כי-ירבה כבוד ביתו |
17 Ty han skall i sin dödstid intet med sig taga, och hans härlighet far intet efter honom;
| כי לא במותו יקח הכל לא-ירד אחריו כבודו |
18 Utan han tröstar på detta goda lefvandet, och prisar det, när en gör sig goda dagar.
| כי-נפשו בחייו יברך ויודך כי-תיטיב לך |
19 Så fara de efter sina fäder, och få aldrig se ljuset.
| תבוא עד-דור אבותיו עד-נצח לא יראו-אור |
20 Korteliga: När en menniska är i värdighet, och hafver icke förstånd, så far hon hädan såsom fä.
| אדם ביקר ולא יבין נמשל כבהמות נדמו |
