Psaltaren 48
1 En Psalmvisa, Korah barnas. Stor är Herren, och högt berömd, uti vår Guds stad, på hans helga berg.
Jabahinake t’Iehovà, vaho rengeñe mb’añ’abo; an-drovan’ Añaharen-tikañe, i vohi’e miavakey.
2 Det berget Zion är såsom en skön telning, på hvilko hela landet tröster; på den sidone norrut ligger den stora Konungens stad.
Fanjàka an-toe’e eo, ty hafalea’ ty tane toy, ty vohi’ i Tsiône añ’ila’e avaratse ey, ty rova’ i Mpanjaka hinakinakey.
3 Gud är känd i hans palats, att han beskärmaren är.
I Andrianañahare an-kijoli’ey, ty nampandrèndreke t’ie ro fipalirañe.
4 Ty si, Konungar äro församlade, och med hvarannan framdragne.
Hehe, nifanontoñe o mpanjakao, nitrao-pionjoñe mb’etoañe,
5 De hafva förundrat sig, då de detta sågo; vordo häpne och omstörta.
Nioni’ iereo; le nilatsa; nangetraketrake, vaho nitriban-day.
6 Bäfvande är dem der påkommet, ångest såsom ene födande qvinno.
Namihiñe iareo ty fihondrahondra, ninivonivotse hoe ampela mitsongo.
7 Du sönderbråkar skeppen i hafvet, igenom östanväder.
I tiok’ atiñanañey ty ampivaletrahe’o o lakam-bein-Tarsiseo.
8 Såsom vi hört hafve, så se vi det på Herrans Zebaoths stad, vår Guds stad. Gud håller honom vid magt evinnerliga. (Sela)
Hambañe amy jinanjin-tikañey ty nionin-tika an-drova’ Iehovà’ i Màroy, an-drovan’ Añaharentikañe ao; ee t’ie hajadon’ Añahare tsy ho modo nainai’ey. Selà
9 Gud, vi förbide dina godhet i ditt tempel.
Nitsakorea’ay ty fiferenaiña’o ry Andrianañahare añivo’ i anjomba’o miavakey.
10 Gud, såsom ditt Namn, så är ock ditt lof, allt intill verldenes ändar; din högra hand är full med rättfärdighet.
Manahake i tahina’oy ry Andrianañahare, ty fandrengeañe Azo, pak’ añ’olo’ ty tane toy; lifo-kavantañañe ty fità’o havana.
11 Berget Zion fröjde sig, och Juda döttrar vare glada, för dina rätters skull.
Ampifaleo i vohitse Tsiôney, ampirebeho o anak’ ampela’ Iehodào ty amo fizakà’oo.
12 Går omkring Zion och beskåder det; täljer dess torn;
Mañariaria amy Tsiône, ikariokarioho, volilio o fitilik-abo’eo,
13 Gifver granna akt uppå dess murar, och upphöjer dess palats; på det man derom må förkunna för efterkommanderna.
Hehe o kijoli’eo, rangao o fitalakesañ’abo’eo; hahatalilia’o i tariratse mandimbey.
14 Ty denne Guden är vår Gud, alltid och evinnerliga; han förer oss såsom ungdomen.
Izay t’i Andrianañahare, Andrianañaharen-tikañey, nainai’e donia. Ie ty hiaolo antikañe pak’an-kavilasy.
