Psaltaren 48

1 En Psalmvisa, Korah barnas. Stor är Herren, och högt berömd, uti vår Guds stad, på hans helga berg.

Een lied, een psalm, voor de kinderen van Korach. De HEERE is groot en zeer te prijzen, in de stad onzes Gods, op den berg Zijner heiligheid.

2 Det berget Zion är såsom en skön telning, på hvilko hela landet tröster; på den sidone norrut ligger den stora Konungens stad.

Schoon van gelegenheid, een vreugde der ganse aarde is de berg Sion, aan de zijden van het noorden; de stad des groten Konings.

3 Gud är känd i hans palats, att han beskärmaren är.

God is in haar paleizen; Hij is er bekend voor een Hoog Vertrek.

4 Ty si, Konungar äro församlade, och med hvarannan framdragne.

Want ziet, de koningen waren vergaderd; zij waren te zamen doorgetogen.

5 De hafva förundrat sig, då de detta sågo; vordo häpne och omstörta.

Gelijk zij het zagen, alzo waren zij verwonderd; zij werden verschrikt, zij haastten weg.

6 Bäfvande är dem der påkommet, ångest såsom ene födande qvinno.

Beving greep hen aldaar aan, smart als van een barende vrouw.

7 Du sönderbråkar skeppen i hafvet, igenom östanväder.

Met een oostenwind verbreekt Gij de schepen van Tharsis.

8 Såsom vi hört hafve, så se vi det på Herrans Zebaoths stad, vår Guds stad. Gud håller honom vid magt evinnerliga. (Sela)

Gelijk wij gehoord hadden, alzo hebben wij gezien in de stad des HEEREN der heirscharen, in de stad onzes Gods; God zal haar bevestigen tot in eeuwigheid. (Sela)

9 Gud, vi förbide dina godhet i ditt tempel.

O God! wij gedenken Uwer weldadigheid, in het midden Uws tempels.

10 Gud, såsom ditt Namn, så är ock ditt lof, allt intill verldenes ändar; din högra hand är full med rättfärdighet.

Gelijk Uw Naam is, o God! alzo is Uw roem tot aan de einden der aarde; Uw rechterhand is vol van gerechtigheid.

11 Berget Zion fröjde sig, och Juda döttrar vare glada, för dina rätters skull.

Laat de berg Sion blijde zijn; laat de dochteren van Juda zich verheugen, om Uwer oordelen wil.

12 Går omkring Zion och beskåder det; täljer dess torn;

Gaat rondom Sion, en omringt haar; telt haar torens;

13 Gifver granna akt uppå dess murar, och upphöjer dess palats; på det man derom må förkunna för efterkommanderna.

Zet uw hart op haar vesting; beschouwt onderscheidenlijk haar paleizen, opdat gij het aan het navolgende geslacht vertelt.

14 Ty denne Guden är vår Gud, alltid och evinnerliga; han förer oss såsom ungdomen.

Want deze God is onze God eeuwiglijk en altoos; Hij zal ons geleiden tot den dood toe.