Psaltaren 47

1 En Psalm, till att föresjunga, Korah barnas. Klapper med händerna, all folk, och fröjdens Gudi med gladsamma röst.

Koramma dwom. Amanaman nyinaa, mommɔ mo nsam; momfa anigye nteɛ mu mfrɛ Onyankopɔn.

2 Ty Herren, den Aldrahögste, är förskräckelig, en stor Konung på hela jordene.

Awurade Ɔsorosoroni no ho yɛ nwonwa, Ɔyɛ Ɔhene kɛse wɔ asase nyinaa so!

3 Han skall tvinga folk under oss, och Hedningar under våra fötter.

Ɔde amanaman hyɛɛ yɛn ase, na ɔde nnipa hyɛɛ yɛn anan ase.

4 Han utväljer oss till en arfvedel, Jacobs härlighet, den han älskar. (Sela)

Oyii yɛn agyapade maa yɛn, nea ɛyɛ Yakob a ɔdɔ no no ahohoahoade.

5 Gud är uppfaren med fröjd, och Herren med klar basun.

Onyankopɔn aforo kɔ soro wɔ anigye nteɛteɛmu mu, Awurade wɔ torobɛnto nnyigyei mu.

6 Lofsjunger, lofsjunger Gudi; lofsjunger, lofsjunger vårom Konung.

To ayeyi nnwom ma Onyankopɔn, to ayeyi nnwom; to ayeyi nnwom ma yɛn Hene, to ayeyi nnwom.

7 Ty Gud är Konung på hela jordene. Lofsjunger honom förnufteliga.

Efisɛ Onyankopɔn yɛ asase nyinaa so Hene. Monto ahurusi nnwom mma no.

8 Gud är Konung öfver Hedningarna. Gud sitter på sinom helga stol.

Onyankopɔn di hene wɔ amanaman no so; Onyankopɔn te nʼahengua kronkron so.

9 Förstarne ibland folken äro församlada till ett folk Abrahams Gudi; ty Gud är fast upphöjd, när herrarna på jordene.

Amanaman no mu akunini boaboa wɔn ho ano sɛ Abraham Nyankopɔn nkurɔfo, efisɛ asase so ahemfo yɛ Onyankopɔn de; na wɔma no so kɛse.