< Psaltaren 47 >

1 En Psalm, till att föresjunga, Korah barnas. Klapper med händerna, all folk, och fröjdens Gudi med gladsamma röst.
[Psalm Lun Tulik Natul Korah] Paspas ke engan, kowos mwet nukewa! On ac kaksakin God ke pusra lulap!
2 Ty Herren, den Aldrahögste, är förskräckelig, en stor Konung på hela jordene.
LEUM GOD, El Su Fulatlana, fal mwet in sangeng sel; El sie tokosra kulana, su leumi faclu nufon.
3 Han skall tvinga folk under oss, och Hedningar under våra fötter.
El ase kutangla nu sesr fin mwet uh; El oru tuh kut in kol mutanfahl uh.
4 Han utväljer oss till en arfvedel, Jacobs härlighet, den han älskar. (Sela)
El sulela facl se kut in muta we, ac kut insewowo kac, Kut tulik natul Jacob, su God El lungse.
5 Gud är uppfaren med fröjd, och Herren med klar basun.
God El fahsryak nu ke tron lal. Mwet uh wowoyak ke engan, ac yohk pusren mwe ukuk Ke LEUM GOD El utyak.
6 Lofsjunger, lofsjunger Gudi; lofsjunger, lofsjunger vårom Konung.
Yuk on in kaksak nu sin God; On kaksak nu sin tokosra lasr!
7 Ty Gud är Konung på hela jordene. Lofsjunger honom förnufteliga.
God El tokosra fin faclu nufon; Kaksakunul ke on!
8 Gud är Konung öfver Hedningarna. Gud sitter på sinom helga stol.
God El muta fin tron mutal lal; El leum fin mutunfacl uh.
9 Förstarne ibland folken äro församlada till ett folk Abrahams Gudi; ty Gud är fast upphöjd, när herrarna på jordene.
Mwet kol lun mutunfacl uh elos tukeni Nu yurin mwet lun God lal Abraham. El ku liki un mwet mweun nukewa; El fulat liki leum nukewa.

< Psaltaren 47 >