Psaltaren 47

1 En Psalm, till att föresjunga, Korah barnas. Klapper med händerna, all folk, och fröjdens Gudi med gladsamma röst.

Korah ƒe viwo ƒe ha na hɛnɔ la. Miƒo asikpe, mi dukɔwo katã. Mitso aseye ɖe Mawu ŋu kple ɣli.

2 Ty Herren, den Aldrahögste, är förskräckelig, en stor Konung på hela jordene.

Ŋɔdzi le Yehowa Dziƒoʋĩtɔ la ŋu ale gbegbe, eyae nye Fiagã ɖe anyigba la katã dzi!

3 Han skall tvinga folk under oss, och Hedningar under våra fötter.

Ebɔbɔ dukɔwo ɖe mía te, eye wòtsɔ anyigbadzitɔwo de míaƒe afɔ te.

4 Han utväljer oss till en arfvedel, Jacobs härlighet, den han älskar. (Sela)

Etia míaƒe domenyinu na mí si nye dada na Yakob, ame si wòlɔ̃. (Sela)

5 Gud är uppfaren med fröjd, och Herren med klar basun.

Mawu yi dzi kple aseyetsotso, Yehowa yi dzi kple kpẽ ƒe ɖiɖi.

6 Lofsjunger, lofsjunger Gudi; lofsjunger, lofsjunger vårom Konung.

Midzi kafukafuhawo na Mawu, midzi kafukafuhawo; midzi kafukafuhawo na míaƒe Fia la, midzi kafukafuhawo,

7 Ty Gud är Konung på hela jordene. Lofsjunger honom förnufteliga.

elabena Mawue nye Fia ɖe anyigba blibo la dzi, midzi kafukafuha nɛ.

8 Gud är Konung öfver Hedningarna. Gud sitter på sinom helga stol.

Mawu ɖu fia ɖe dukɔwo dzi. Mawu nɔ anyi ɖe eƒe fiazikpui kɔkɔe la dzi.

9 Förstarne ibland folken äro församlada till ett folk Abrahams Gudi; ty Gud är fast upphöjd, när herrarna på jordene.

Dukɔwo ƒe bubumewo ɖi anyi abe Abraham ƒe Mawu la ƒe amewo ene, elabena anyigbadzifiawo nye Mawu tɔ, elabena wodo eya amea ɖe dzi bobobo.